Internationella växtskyddsdagen är ett årligt firande som hålls den 12 maj för att öka medvetenheten om att vi behöver skydda växters hälsa för att förbättra vår livsmedelssäkerhet, distribution och konsumtion.
Dagen har initierats av FN och syftar till att uppmuntra samhället att ta itu med växt- och grödors hälsoproblem som ett sätt att hjälpa till att få slut på hunger, minska fattigdomen, skydda den biologiska mångfalden och främja ekonomisk utveckling.
Pressmeddelande
Fritidsodlare hjälper Jordbruksverket spana efter nya växtskadegörare
Amerikansk plommonvivel, japansk trädgårdsborre, äppelborrflugan och bakterien Xylella fastidiosa är alla växtskadegörare som klassas som så kallade karantänskadegörare. Det finns en risk att de tar sig in i landet trots regler som är tänkta att hindra spridningen. Fritidsodlingens Riksorganisation stöttar Jordbruksverket med fler ögon för att möjliggöra tidig upptäckt.
Jordbruksverket inventerar årligen olika miljöer i jakt på karantänskadegörare. Som en del av inventeringsarbetet samarbetar Jordbruksverket för tredje året med Fritidsodlingens Riksorganisation, FOR, för att inventera karantänskadegörare som är särskilt besvärliga skadegörare. Även i år fokuserar vi på arterna amerikansk plommonvivel, japansk trädgårdsborre, äppelborrflugan och bakterien Xylella fastidiosa.
Samarbetet med FOR bygger på att FOR rekryterar medborgarforskare bland sina medlemmar som är hobbyodlare. Medborgarforskarna inventerar i miljöer som är viktiga för att upptäcka karantänskadegörare, det vill säga i privata trädgårdar och kolonilotter. Deras bidrag är ovärderligt då det sker i miljöer som Jordbruksverket annars har besvärligt att inventera i.
– Detta samarbete med Jordbruksverket bidrar till en större medvetenhet bland allmänheten om karantänskadegörare, säger Ulf Nilsson, sekreterare för FOR.
– Även om det finns utmaningar med att hitta ett bra samarbetet mellan en ideell organisation och en statlig myndighet har det gått förvånansvärt enkelt säger Henrik Bodin, projektledare på FOR.
– Vi ser framförallt två stora vinster med medborgarforskningen. Det ger en möjlighet för intresserade medborgare att direkt bidra till inventeringen vilket i sin tur ökar medvetenheten om karantänskadegörare i samhället, säger Adrian Vallin, handläggare på Jordbruksverket.
Den 12 maj firar Jordbruksverket den årliga internationella växtskyddsdagen.
Dagen utgör global informationsinsats för att öka medvetenheten av hur en god växthälsa kan hjälpa till att minska svält och fattigdom, skydda miljön och den biologiska mångfalden samt öka ekonomisk tillväxt.
Enligt FAO (Food and Agriculture Organization inom FN) står växter för 80 procent av maten vi äter och 98 procent av syret vi andas. Men internationella resor och handel har lett till en ökad introduktionen och spridningen av växtskadegörare.
Genom ökad medvetenhet kan fler hjälpa till
Jordbruksverket arbetar för att skydda Sverige mot karantänskadegörare på flera sätt:
- utföra importkontroller av växter och växtprodukter,
- förhandla och upprätthåller regelverk som kopplar till handel med växter och växtprodukter
- utvecklar beredskapsplaner för bekämpning av växtskadegörare
- årligen inventera för att möjliggöra tidig upptäckt av växtskadegörare
- bekämpa och övervaka utbrott
Genom att öka medvetenheten om riskerna och sprida kunskap om vilka växtskadegörare som vi vill stoppa kan ännu fler hjälpa till. Som ett led i att öka medvetenheten publicerar Jordbruksverket idag ett nytt faktablad om karantänskadegöraren smaragdpraktbaggen.
– Detta är det första faktabladet i en serie om olika karantänskadegörare. Vi har valt att börja med smaragdpraktbaggen då den just nu knackar på EU:s gräns, säger Carin Bunnvik, enhetschef på Jordbruksverket. Den här skalbaggen är en mycket allvarlig skadegörare på ask, ett trädslag som redan är hotat av den pågående askskottsjukan.
Du hittar faktabladet här: https://webbutiken.jordbruksverket.se/
Anmäl alltid om du sett en karantänskadegörare
Genom tidig upptäck ökar chanserna markant att vi snabbt ska kunna hindra spridning eller utrota en skadegörare. Kostnaderna blir markant mindre för samhället om vi kan agera tidigt. Därför finns regler om att du måste anmäla om du vet om att det finns en karantänskadegörare i Sverige. Du anmäler här.
https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/vaxtskydd/karantanskadegorare/formular-anmal-karantanskadegorare