Pyralidaffären

Pyralidaffären handlar om hur rester av växtskyddsmedlen klopyralid och aminopyralid upptäcktes i växtnäringar (2020) och organisk gödsel (2021). FORs utredning, Rester av bekämpningsmedel i växtnäring, har genomförts för organisationens egna medel.

Läs hela rapporten>>  “5 miljoner fritidsodlare har stor effekt på de svenska miljökvalitetsmålen”

Friska tomater i korg

Förekomsten av växtskyddsmedel i gödselprodukter visar på ett behov av ett samlat grepp om växtskyddsområdet för att komma tillrätta med problemet.

Växtskyddsmedel i ekologisk KRAV-märkt näring
Under vårsäsongen 2020 var det många fritidsodlare som fick oförklarliga skador på plantor av tomat, chili och paprikaplantor. Plantorna blev missbildade i toppskotten, med vridna stjälkar och förtvinade blad. En gemensam faktor för de drabbade var att de hade använt organisk växtnäring baserad på vinass, en restprodukt från sockerbetsindustrin. Vinassen misstänktes vara kontaminerad av ogräsmedlen klopyralid eller aminopyralid. Först att koppla samman skadorna med kontaminerad växtnäring i Sverige var journalisten Lena Israelsson.

En förvriden och deformerad tomatplanta som fått näring med innehåll av klopyralid.

Resultaten från växtnäringsproducenternas egna analyser av produkterna visade i flera fall på rester av ogräsmedlet klopyralid. En majoritet av produkterna var godkända för att användas i ekologisk odling och var KRAV-märkta. Däremot fanns det ingen oberoende myndighet som gjorde egna undersökningar utan detta överläts åt producenterna. Anledningen var att ingen myndighet anser att de har ansvar för att bevaka de frågor som rör fritidsodlingen och som påverkar Sveriges många miljoner fritidsodlare.

Fritidsodlingens Riksorganisation, FOR, valde då att genomföra en egen utredning. Den genomfördes i olika steg där drabbade odlare svarade på en enkät, 14 ekologiska växtnäringsprodukter skickades in för analys samt att FOR genomförde en egen biotest där åkerbönor, som är extra känsliga mot klopyralid, gödslades enligt tillverkarnas instruktioner och eventuella symptom avlästes efter två veckor.

Mer än 80 procent av enkätsvaren bedömdes visa på skador orsakade av ogräsmedel. 10 av 11 inskickade flytande växtnäringar innehöll reser av klopyralid. Koncentrationen i produkterna varierade mellan 0,098 och 3,0 mg/kg, vilket kan sättas i relation till att tomatplantor kan få synliga skador av några få miljaddelar/kg. I de tre pelleterade växtnäringsprodukterna hittades inga rester av bekämpningsmedel. Biotestet konfirmerade resultaten från lappanalyserna.

Den sammantagna bilden är tydlig. Flytande ekologisk växtnäring som sålts till svenska konsumenter under 2020 har varit kontaminerad av ogräsmedlet klopyralid och troligen medfört att tiotusentals plantor förstörts och att det för många fritidsodlare orsakat ekonomiska förluster. De fritidsodlare som svarat på enkäten är bara toppen på ett isberg. Många fler är säkert drabbade utan att de vet orsaken.

Det är flera olika varumärken av flytande organisk växtnäring som varit kontaminerade med klopyralid. Detta förklaras av att vinass i stor utsträckning köps in från ett fåtal stora grossister och att det är några få producenter, framför allt tyska företag, som tillverkar växtnäring till flera olika varumärken. Råvaran härstammar från Frankrike, Tyskland och Polen där klopyralid och aminopyralid används i betydligt större utsträckning än i Sverige.

Flera av de flytande ekologiska näringarna där växtmedelsrester uppmättes var KRAV-märkta. Det visade sig att innehållet i en ekologisk näring inte behöver vara ekologiskt, enbart godkänt för ekologisk yrkesodling. FORs utredning medförde att en representant från FOR deltog i KRAVs referensgrupp i arbetet med att ta fram nya riktlinjer för kvalitetssäkring av KRAV-märkta näringar.

Under försommaren 2021 kom nya rapporter om skador på odlingar, därför skickades bland annat organisk ko-, häst- och hönsgödsel från svenska gårdar in för analys. Provsvaren visade på förekomster av klopyralid och/eller aminopyralid. Flera koloniföreningar som köpt in hästgödsel från svenska gårdar fick omfattande skador på sina odlingar.

Sammanfattningen av rapporten har översatts till engelska av Kemikalieinspektion och använts i deras arbete med att lyfta frågan på EU-nivå gällande säker hantering av pyralider.