Historien om FOR

Organisationen bildades år 1989 av Riksförbundet Svensk Trädgård, Koloniträd­gårdsförbundet och Sällskapet Trädgårds­amatörerna, STA. 

Fritidsodlarna arbetar aktivt med att utveckla fritidsodlingen, värna om fritidsodlingens intressen och föra fram fritidsodlingens fördelar i samhällsutvecklingen.

Här nedan kan du läsa om hur och varför FOR bildades.

Fritidsodlingens riksorganisation, FOR, bildades år 1989 av Koloniträdgårdsförbundet tillsammans med Riksförbundet Svensk Trädgård, RST, och Trädgårdsamatörerna, STA. Syftet var att utveckla samarbetet mellan de ideella organisationerna för fritidsodlare, att som gemensam företrädare stärka deras roll i samhällsutvecklingen samt att främja och utveckla trädgårdsodlingen som fritidssysselsättning.

Ett utökat samarbete mellan de två större medlemsorganisationerna hade diskuterats i flera år. Pådrivande var Göran Svanfeldt i Koloniträdgårdsförbundets styrelse och RSTs ordförande Ingevald Fernqvist. När Gunnar Halldén hade tillträtt som förbundsordförande för kolonisterna och även STA visade intresse, kunde FOR bildas. Verksamheten skulle bedrivas med personal och förtroendevalda från  medlemsorganisationerna. Gunnar Halldén valdes till ordförande och efterträddes år 1995 av Göran Svanfeldt. Leif Thorin vid Koloniträdgårdsförbundets kansli skötte sekretariatsfunktionen från starten 1989 tills han gick i pension år 2011.

Avgifter på handelsgödsel
Ett tidigt resultat av FORs arbete var en för fritidsodlingens organisationer ännu mer gynnsam återföring av avgifterna på handelsgödsel. Redan 1984 beslutade Riksdagen att av miljöskäl införa särskilda avgifter på handelsgödsel. En liten del av avgiftsmedlen användes till rådgivning och utvecklingsarbete inom hemträdgårdsodlingens område och till gemensamma projekt tillsammans med Trädgårdsnäringens Riksförbund (TRF) och Lantbruksuniversitetet.

Koloniträdgårdsförbundet och RST förhandlade varje år med den statliga myndigheten Lantbruksstyrelsen, sedermera Jordbruksverket, om fördelningen av de avgiftsmedel som skulle återföras till hemträdgårdssektorn och de gemensamma projekten. Organisationerna lyckades öka anslagen så att de blev en dominerande del av deras intäkter. Verksamheten utvecklades starkt under dessa år, bl.a. med trädgårdsrådgivning till alla fritidsodlare, nära samarbete med Lantbruksuniversitetet, uppbyggnad av Elitplantstationen och olika projekt i samarbete med trädgårdsnäringen, miljöorganisationer m.m. FOR etablerade sig tidigt som företrädare för landets alla fritidsodlare och bidrog, med lobbyverksamhet och opinionsbildande arbete, till att göra fritidsodlingen känd som ett viktigt inslag i en hållbar samhällsutveckling.

Fortsatt rådgivningsarbete
År 1992 avskaffade regeringen prisregleringsavgiften på handelsgödsel. Efter ett intensivt arbete för att finna ny finansiering, bl.a. med uppvaktning av riksdagens jordbruksutskott, kunde FOR teckna kontrakt med dåvarande Skogs- och Jordbrukets Forskningsråd SJFR (från år 2001 FORMAS) om ett program för forskning, utvecklingsarbete och rådgivning på fritidsodlingens område. Medlemsorganisationerna kunde därmed fortsätta sitt rådgivningsarbete, på uppdrag av FOR. Från och med år 2004 är det Jordbruksverket som i enlighet med regeringens regleringsbrev beviljar bidrag till FOR för information och rådgivning i trädgårdsfrågor. FOR har också olika externa finansieringar för definierade projekt.

Från fritidsodlarmässa till Nordens största trädgårdsmässa
FOR inledde också tidigt ett samarbete med Sollentunamässan. Trädgårdsmässorna var på 1980-talet inte för fritidsodlare utan för detaljister och leverantörer i trädgårdsbranschen. FOR tog initiativ till att bygga upp en fritidsodlarmässa, som redan från första året 1992 blev en stor succé. Efter tio års lyckade mässarrangemang var Sollentunamässan för liten och man flyttade över till Stockholmsmässan, där fritidsodlarmässan idag är Nordiska trädgårdar, Nordens största trädgårdsmässa, och FOR fortfarande är samarbetspartner. Mässans unika kombination av kommersiella och ideella inslag, med rådgivning och ett omfattande scenprogram, är uppskattad av både allmänheten och massmedierna. Med FORs professionella seminarieprogram är mässan lika intressant även för yrkesarbetande med koppling till trädgård.

Den första mässgruppen 1992 bestående av Pelle Molin, Yvonne Näslund, Gun Edin, Roberto Selberg, Lennart Pöppel, Leif Thorin och Helen Anstenius (Sagmeister)

FORs utveckling
FOR arbetar nu huvudsakligen med att fortsätta utveckla fritidsodlingen, värna om fritidsodlingens intressen och föra fram fritidsodlingens fördelar i samhällsutvecklingen. De medverkar med underlag till motioner i Sveriges riksdag och är remissinstans i arbetet med nya regelverk och lagar.

FOR har tjugo medlemsorganisationer med fritidsodling som inriktning. Tillsammans har dessa föreningar 70 000 medlemmar och det är främst dessa fritidsodlare FOR företräder. FORs huvudsakliga uppdrag är att värna om hållbar odling och att sprida kunskap inom trädgård- och fritidsodling.

Riksdagsmotioner
FOR har genom åren vinnlagt sig om goda kontakter med regeringen och riksdagen och har bidragit med underlag till ett stort antal riksdagsmotioner.  I en motion 1991/92 om ”prisregleringsavgift på handelsgödsel” skriver Anita Johansson (s) och Håkan Strömberg (s) bland annat följande kloka ord;
”Minst lika viktigt är emellertid att verksamheten inom fritidsodlarnas organisationer kan fortsätta att utvecklas. Med stöd av de restituerade avgiftsmedlen på handelsgödsel har dessa organisationer förmått bygga upp en verksamhet som börjar återspegla den stora betydelse fritidsodlingen har för den breda allmänheten av trädgårdsodlare och för samhället som helhet.

Betydelsen av trädgårdsodling som fritidssysselsättning har tidigare varit grovt underskattad i vårt land. I konsekvens därmed har inte heller fritidsodlarnas egna organisationer tidigare varit starka nog för att hävda fritidsodlingens intressen. Under de senaste åren har de emellertid kunnat bidra till en alltmer utbredd medvetenhet om att trädgårdsodling i städernas koloniträdgårdar och andra småträdgårdar ger upphov till mycket positiva inslag i samhällsutvecklingen”.

Här läser du hela motionen >>