Involvera fritidsodlarna så slipper vi äta bara gröt

Den absolut viktigaste samhällsfunktionen vid händelse av krig och kris är tillgången på livsmedel. I oroliga tider då vi ser över vår livsmedelsförsörjning är det många i Sverige som tar saken i egna händer. Fritidsodling har ökat markant under dom senaste två åren. Många väljer att odla mer ätbart i sina trädgårdar, på sina balkonger och på sina kolonilotter.

Fritidsodlare en enorm resurs

Det finns en stor kapacitet att odla ätbart i Sveriges 2,6 miljoner trädgårdar. Uppemot 700 000 ton ätliga grödor kan produceras. 70 procent av Sveriges befolkning har möjlighet att odla. Fritidsodlingen omfattar en yta som motsvarar hela Blekinge cirka 320 000 hektar. Här finns en mycket viktig resurs som är helt avgörande för hur vårt land ska klara av sin livsmedelsförsörjning vid kris eller krig. Denna resurs bidrar till samhället på många sätt och bör därför prioriteras och utvecklas för att bli en ännu viktigare civilsamhällsaktör.

Det finns många fördelar med fritidsodling:

• Vi är inte beroende av konstgödsel och bekämpningsmedel.
• Vi påverkas inte av elavbrott, cyberattacker och distributionsstörningar.
• Vi är många och vi är utspridda över hela landet.
• Vi kan snabbt ställa om till mer odlingsbar yta i våra trädgårdar.

Kommersiella aktörer kan inte göra allt

I den nyligen presenterade utredningen Livsmedelsberedskap för en ny tid påpekas flera gånger att: ”Civilsamhället är en resurs som kan spela en viktig roll inom livsmedelsberedskapen”. Men utredningen har helt valt att blunda för fritidsodlingens potential genom att snabbt, kostnadseffektivt och oberoende kunna avlasta samhällets förmåga att producera livsmedel. Att blunda för fritidsodlingens potential är att degradera miljoner människors vilja att bidra med en mycket viktig samhällsfunktion vid en kris.

Vill man på allvar öka och stärka landets livsmedelsberedskap kan man inte enbart förlita sig på de kommersiella aktörerna i samhället. Dessa aktörer är sårbara då de till stor del förlitar sig på externa insatsmedel, distribution och el.

“Att blunda för fritidsodlingens potential är att degradera miljoner människors vilja att bidra med en mycket viktig samhällsfunktion vid en kris”.

 

Involvera civilsamhället

Några av utredningens förslag kan tidigast träda i kraft inom ett år. För att klara utmaningarna behöver vi därför också ha medborgarcentrerade strategier som snabbt kan mobilisera och bidra till en robust livsmedelsberedskap. Utredningen föreslår en rad satsningar på myndigheter och kommuner, men utelämnar civilsamhället. Det är viktigt att utredningens förslag kompletteras med initiativ som involverar civilsamhället. Satsningar på myndigheter och kommuner är viktiga, men utan att engagera civilsamhället går vi miste om en stabil och inkluderande livsmedelsberedskap.

Fritidsodlingens riksorganisation, som representerar Sveriges fritidsodlare genom 19 medlemsorganisationer, kan stå redo att samordna, mobilisera och utbilda för en ökad produktion av ätbara växter. Genom att fungera som en länk mellan myndigheter och fritidsodlare kan Fritidsodlingens riksorganisation spela en central roll i att säkerställa en hållbar och självförsörjande framtid för Sveriges livsmedelsförsörjning.