Musselblomman är en flerårig vattenväxt som kan bilda upp till 15 centimeter breda bladrosetter som flyter fritt på vattenytan. Den sprider sig lätt, och klassas som en invasiv främmande art i flera delar i världen eftersom den har en negativ påverkan på växt- och djurlivet. I juli 2022 fördes den upp på EU:s lista över invasiva främmande arter och förbjuds från 2 augusti 2024. I Sverige säljs den bland annat som akvarieväxt under namnet vattensallad. Musselblomman har påträffats i svenska vatten men den är köldkänslig och kan därför än så länge inte övervintra i Sverige.
Vetenskapligt namn Pistia stratiotes
Engelskt namn New Zealand Pigmyweed
Andra namn Vattensallad och snäckblomma
Ursprung
Musselblomman antas ursprunglig komma ifrån tropiska och subtropiska områden i Syd- och Mellanamerika. Arten anses vara en av de mest spridda vattenväxterna globalt, dess verkliga inhemska utbredning är oklar då den också finns i Florida, Afrika, Sydostasien och i norra Australien. Växtens utbredda spridning kan vara ett resultat av dess urgamla användning som medicin för människor, såväl som dess användning som foder för nötkreatur och grisar. Musselblomman sprider sig snabbt från horisontellt växande utlöpare och producerar rikliga mängder livskraftiga fröer. Den kan även bilda en ny planta från växtfragment. Musselblomman kan på bara några veckor bilda tjocka mattor, som i extremfall kan komma att täcka flera kvadratkilometer av ett vattendrag.
Så känner du igen
Bladen är tjocka, blekgröna med snäckaktiga vener. De hår som sitter på baksidan av bladen hjälper bladrosetten att flyta fritt. Bladen är mellan 10–15 centimeter långa och 10 centimeter breda. Rosettens storlek blir cirka 15 centimeter. I varmare länder kan rosetterna bli upp till 60 centimeter stora.
Blommorna är små, med vitgråa hår och sitter i bladvecken i centrum av rosetten. I blommans främre del sitter de pistillaktiga honblommor. I bakre delen sitter de stamaktiga hanblommorna. Fröna är 2 millimeter långa och varje frökapsel kan innehålla upp till 20 små gyllenbruna frön.
Rötterna som är vita till bruna är långa och fjäderlika, hänger under bladrosetten.
Den förökar sig främst vegetativt med skott. Den förekommer i näringsrika sjöar, dammar, långsamflytande floder och liknande sötvattendrag.
Listad som förbjuden art EU
Arten finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter från och med 2 augusti 2024, vilket innebär att den bland annat är förbjuden att importera, odla och sätta ut i naturen.
Om du har musselblomman i din damm eller hittar den i naturen – rapportera in det till Artportalen via www.invasivaarter.nu
Varför ska den inte finnas i Sverige?
Musselblomman saluförs som akvarieväxt och som prydnadsväxt till dammar. Detta är troligtvis den största orsaken till spridning. Första gången musselblomma påträffades i Sverige i anslutning till en handelsträdgård i Falköping 2006. Andra gången i en sjö vid Sollentuna 2011 där förekom ett 50-tal plantor. Enligt uppgift ska ursprunget då ha varit att ett akvarium tömts i sjön.
Effekter på den biologiska mångfalden
Musselblomman utgör ett hot genom att de bildar stora, täta mattor. Dessa mattor blockerar gränsytan mellan luft och vatten och kan kraftigt minska syrehalterna, vilket kan resultera i att fisk dör ut. Även vattenkvaliteten kan sjunka och försämra miljön för akvatiskt djurliv och flora. Det kan också påverka djursamhällen genom att blockera tillgången till öppet vattnet och sänka vattentemperaturen genom skuggning vilket många djur är beroende av för skydd och förökning.
Effekter på samhället
Musselblomman bildar täta mattor som täpper till vattenvägar, vilket gör båtliv, fiske och andra vattenaktiviteter omöjliga.
Effekter i din trädgård
Arten kan snabbt ta över hela dammen under en växtsäsong.
Effekter på din hälsa
Inga effekter finns noterade.
Så här utrotar du växten
Små angrepp kan samlas in för hand.
Hantering av växtmaterial
Var försiktig vid hanteringen av arten. Tappa aldrig ut akvarieväxter- och vatten i naturen. Växterna ska förbrännas. Endast i undantagsfall bör den komposteras. Blöt ner plantorna och lägg dem i en sluten plastpåse för att ruttna. Använd täckta komposter så att fragment inte kan blåsa iväg och bidra till nyetableringar.