Japansk humle

Japansk humle kan växa över tio meter under en växtsäsong, vilket gör det möjligt för den att ta över stora områden och konkurrera ut inhemsk vegetation på mycket kort tid. I Europa finns den än så länge endast etablerad i Frankrike, Ungern och Italien. I Sverige har den observerats i Uppland och Skåne efter att ha övervintrat i komposter. Den överlever normalt inte den svenska vintern men i takt med klimatförändringarna kan det snabbt förändras.

Ursprung

Japansk humle är klätterväxt som ursprungligen kommer från östra Asien. Det sprids med frön som börjar gro tidigt på våren. Nya växter kan fortsätta att dyka upp under hela växtsäsongen och den fortsätter att växa så länge det finns solljus och fukt. Växten sprids främst genom oss människor, men även av djur och med hjälp av vind och vatten. Den fanns att köpa bland annat som frö innan den omfattades av EU:s förteckning av invasiva främmande växter. Plantan föredrar fuktig jord och sol, men kan växa i all sorts jord. I Frankrike upptäcktes växten 2004 och då hade den tagit över ett område på över 500 kvadratmeter längs floden Gard. Både hon- och hanplantor hittades.

Så känner du igen japansk humle

Japansk humle kan växa flera meter under en växtsäsong. Bara ett enskilt skott kan bli upp till tio meter långt. Bladen sitter motsatt till varandra, är cirka tio centimeter stora och har fem flikar. Bara de övre bladen kan ha tre flikar. Det finns hon- och hanplantor. Honplantornas blommor sitter i konformade kluster som hänger ner och de hanblommorna blommorna förekommer i upprättblommiga stjälkar.

EU-listad

Japansk humle är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter vilket innebär att man inte får ha den i trädgården, dela med sig av frön eller sprida växtdelar.

Varför ska den inte finnas i Sverige?

Japansk humle kan sprida sig och bädda in stora områden med öppen mark eller lågvegetation inklusive underliggande buskar och små träd. Växten växer snabbt under sommaren, klättrar upp och tar över allt i dess väg. Den bildar täta mattor som är flera meter djupa och blockerar ljuset för all växtlighet undertill. Den kan också slingra sig runt buskar och träd så pass att stam och grenar kan knäckas.

Effekter på den biologiska mångfalden

Japansk humle påverkar den biologiska mångfalden i naturen eftersom den sprider sig fort och inte ger utrymme för andra växter.

Effekter på samhället

Japansk humle kan vålla stora problem för lant- och skogsbruket om den etablerar sig i Sverige.

Effekter i trädgården

Japansk humle kan fort bilda täta bestånd som då utkonkurrerar andra växter om plats och solljus.

Effekter på hälsan

Håren på växten kan ge blåsor på huden när man handskas med den. Studier har visat att växtens pollen kan ge upphov till allergi. I Korea och Kina anses japansk humle vara en stor anledning till allergiproblem.

Bekämpningsmetod

Etablerade plantor kan dras eller grävs upp innan de blommar och sätter frö. Försök att få upp så mycket av rötterna som möjligt. En mindre effektiv metod är att beskära växten men eftersom den snabbt återhämtar sig krävs att arbetet görs upprepade gånger.

Var noga med att använda handskar som skydd eftersom håren på växten kan orsaka blåsor i huden.

Hantering av växtmaterial

När plantan är uppgrävd kan den eldas upp på plats, alternativt ligga och torka i solen innan den läggs på komposten. Växtmaterial med frön ska eldas direkt på plats för att undvika spridning om det ej råder eldningsförbud. Växtmaterialet kan också läggas i sopsäckar som sluts ordentligt och sedan körs till den kommunala återvinningscentralen där det klassas som brännbart avfall, ej som trädgårdsavfall. Kontrollera först om återvinningscentralen tar emot växtmaterial med japansk humle. Alla gör inte det. Väl på anläggningen ska den läggas i specialcontainer enkom för farligt växtmaterial eller bland brännbart. Absolut ej på komposten!

Kemisk bekämpning

Japansk humle bör ej bekämpas med kemiska bekämpningsmedel.

Misstas för japansk humle

Den japanska humlen kan misstas för den vanliga humlen, Humulus lupulus. De är mycket lika. Det som skiljer dem åt är att vanlig humle överlever våra vintrar och att bladen vanligtvis har tre flikar i motsats till den japanska som oftast har fem.

Ersättningsväxter

Den inhemska humlen, Humulus lupulus är en bra ersättningsväxt. Även koreansk pipranka, Aristolochia manshuriensis, är ett vackert alternativ om man söker en starkväxande klätterväxt.

Fakta om Japansk humle

• Japansk humle kan växa flera meter under en växtsäsong.
• Håren på växten kan ge blåsor på huden närman handskas med den.