Den växt som förr gick vid namnet torparglädje på grund av sin starkt lysande gula färg är idag mer känd som ett bekymmer snarare än glädje i äldre trädgårdar. Växtens förmåga att snabbt konkurrera ut andra växter med sitt effektiva rotsystem gör den mycket problematisk och räknas därför in som en invasiv främmande växt.
Vetenskapligt namn: Lysimachia punctata
Namnets betydelse: Lychimachia kan översättas från grekiskans lysis som betyder frigörelse och mache som betyder strid. Punctata betyder prickig och hänvisar till de svagt prickiga foderbladen.
Ursprung
Praktlysing är en flerårig trädgårdsväxt som tillhör släktet lysingar inom familjen viveväxter. Den kommer ursprungligen från balkanhalvön, delar av norra Italien och västra Asien. I Sverige blev den en vanligt förekommande trädgårdsväxt från mitten av 1800-talet och finns idag förvildad i stort sett hela landet. Praktlysing trivs i näringsrik, fuktig jord och sprider sig genom korta underjordiska löpare, de så kallade rhizomerna. I sitt naturliga habitat förekommer de i stora kolonier då deras rotsystem snabbt brer ut sig och tränger bort andra växter. I Sverige hittas den ofta vid äldre trädgårdar, diken, skogsbryn och vägkanter.
Så känner du igen praktlysing
Praktlysing är en örtartad perenn som blommar i juli-augusti och trivs i soliga till halvskuggiga lägen. Den känns igen på sina starkt gula blommor som växer som i en krans runt stjälken med två till fyra blommor i varje bladveck. Varje blomma består av fem kronblad och längst ut på kronbladspetsarna har den en mängd småhår, så kallade glandelhår. Inuti den starkt gula blomman, i blombotten, finns en ring i en mörkare, brunröd nyans. Varje enskild blomma kan bli cirka två centimeter i diameter. Stjälken är relativt hård, något förgrenad, hårig och kan bli runt en meter hög på en växtsäsong. Bladen varierar från fyra-tolv centimeter långa, är lansettformade (likt ett svärd) och sträva. Efter blomningen torkar de gula kronbladen bort och faller till marken, kvar blir då de gröna foderbladen som då ser ut som ett litet grönt nypon, även kallad för kapsel. Längre in på hösten torkar kapslarna och blir mer bruna tills de till slut spricker upp och ser ut som små bruna stjärnor. Det brukar bara bildas enstaka frön. Den örtartade perennen vissnar ner under vintern för att sedan skjuta nya skott till våren.
Spridningsrisk i Sverige
I takt med det förändrade klimatet kan praktlysing komma att bli ett hot mot den biologiska mångfalden. SLU Artdatabanken har riskklassificerade arten med hög risk. Anledningen är att den i dagsläget har en begränsad ekologisk effekt men har en hög invasionspotential. Den är vanligt förekommande i både rabatter och naturen i stora delar av Sverige och har en förmåga att konkurrera ut annan svagväxande växtlighet väldigt effektivt. SLU Artdatabanken uppmanar att spridning i naturen bör förhindras och att stora bestånd ska tas bort.
Om du hittar arten i naturen – rapportera in det till Artportalen via www.invasivaarter.nu
Effekter på den biologiska mångfalden
I dagsläge producerar praktlysing inga större mängder fröer i Sverige utan överlever huvudsakligen på spridning med rötterna. I takt med klimatförändringarna kan detta gynna fröbildningen och göra så att växten sprider sig ännu mer aggressivt med både frö och rötter. Praktlysingen producerar heller ingen nektar utan bara pollen och gynnar därför endast pollinatörer under ett skede i deras livscykel. Det skapar problem för den biologiska mångfalden då praktlysingen tränger undan andra växter som bättre kan tillgodose pollinatörer under längre tid med både nektar och pollen.
Effekter på samhället
Då den klassas som en invasiv främmande art kan den i framtiden vara kostsam för samhället att bekämpa och återställa naturen efter det.
Effekter i trädgården
Praklysing kan bli ett problem i trädgården då den lätt brer ut sig i rabatten och i naturen när den väl hittar dit.
Effekter på hälsan
Enligt äldre läror sägs det att man kan brygga te på blommor och blad mot magsmärtor. Den kan dock orsaka irritation på huden och allergiska besvär vid beröring för vissa.
Bekämpningsmetod
Det går att minska fröspridningen med hjälp av kontinuerlig gräsklippning men då praktlysing främst sprider sig via rhizomerna kommer det resultera i att växten fortsätter skjuta nya skott. Det effektivaste sättet är att gräva bort rötterna och få bort så många rotbitar av rotsystemet som möjligt då det bara krävs en liten bit av en rot för att den ska fortsätta överleva. Rotsystemet växer precis under jordytan och utgörs av en massa av tunna, vit-rosa rötter längst med en grövre horisontell rhizom. De nya rotskotten har en starkare vit-rosa nyans och växer uppåt från rotstocken. Då rötterna växer mer horisontellt än vertikalt, är inte rotsystemet särskilt djupt utan ligger på cirka tjugofem centimeter från ytan.
Hantering av växtmaterial
Var försiktig vid hantering av växtavfallet och jordmassor då de kan innehålla frön och rotdelar. Allt växtmaterial ska läggas i en hel sopsäck, som sedan sluts ordentligt och körs till den kommunala återvinningscentralen. Kontrollera först om den tar emot växtmaterial med invasiva främmande arter. Alla gör inte det. En del återvinningscentraler har specialcontainer enkom för invasivt växtmaterial, annars ska det läggas i en behållare för brännbart material. Det ska ej sorteras som växtavfall.
Kemisk bekämpning
Praktlysing behöver ej bekämpas med kemiska bekämpningsmedel.
Misstas för parktlysing
Praktlysing kan misstas med den svensk vilda arten, videört, Lysimachia vulgaris men videört blir mycket högre än Praktlysing, nästan 160 centimeter hög. Den trivs också i betydligt fuktigare miljöer likt sumpmarker, diken och vid sjöar. Den har ett mer ogrenat och rakt växtsätt och blommar från juni-augusti. Stjälken är hårig och något mer rödbrun i nyansen jämfört med praktlysing. Bladen är lansettlika, fem-tio centimeter långa och bladens undersida är täckt av ett fint dun. Foderbladens kant på videörten är även den i en mer rödbrun nyans. Blommans fem kronblad är smalare, saknar hår på bladkanten och är mer orangegula i nyansen. Blommorna är också betydligt glesare fördelade i bladvecken.
Alternativ till praktlysingen
- Gul stäpplilja, Eremurus stenophyllus
- Strålrudbeckia, Rudbeckia fulgida Sullivantii ’Goldsturm’
Fakta om praktlysing
- Kan komma att bli ett problem då dess rhizomer enkelt sprids vidare via jordmassor som schaktas bort från trädgården.
- Är mest känd för sitt bildande av starkt gula, lysande blomsterhav.
- Växten kan växa upp till en meter under en växtsäsong.