Fråga: Jag har köpt en kolonistuga i södra Stockholm belägen på gammal sjöbotten, dvs. lera. Jag står nu i begrepp att plantera bärbuskar och andra större prydnadsbuskar. Som novis har jag tittat i olika planteringsanvisningar för vägledning där planteringsdjupet är angivet upp till 60 cm beroende på planta. Råden är sedan att fylla gropen med befintlig jord uppblandad med kompost, gödsel, mull m.m. Styrkt av detta grävde jag dessa djupa gropar . Det första lagret c;a 25 cm var matjord. Under detta var det kompakt alv/lera. Sedan åkte ja till trädgårdsmästaren för att inhandla plantor och jordförbättring. Väl där fick jag instruktioner som gjorde mig förvirrad. Jag skulle absolut inte fylla gropen med uppblandad och gödslad jord utan återfylla alven/leran oblandad till ursprunglig nivå och därefter fylla på med matjordslagret grundgödslat för plantering. En näringsrik grop under matjordsnivån skulle vara onaturligt och skapa ett klimat där växten i början skulle växa bra men sedan bli dålig då rötterna kunde angripas/ruttna. Allra helst kunde detta ske i lera då hålet bildar en tät brunn med dålig dränering. Det var således rätt att gräva till angivet djup (40-50 cm) och gärna i sidled så mycket som möjligt för att luckra upp alven/leran men ej sammanblanda med det övre matjordslagret.
Min fråga är således om trädgårdsmästaren instruktion är rätt. Varför i hela friden ges instruktioner i litteraturen som motstrider vad jag har fått hos trädgårdsmästaren Och hur gör jag då jag planterar en växt som från början har längre rötter än matjordslagrets 25 cm. Skall jag först återfylla med alv runt växten upp till där matjorden börjar eller skall jag skapa en högbädd med matjord ovanför alven.
Svar: Först till frågan om jorden och jordförbättringen. Det ligger mycket i det din trädgårdsmästare säger. Jag har sett alltför många exempel på träd som står och stampar eftersom de står i ett blött hål i leran. Eftersom det blir syrefattigt där kan det bildas skadliga ämnen för rötterna om jorden är mullrik. Så alternativen, som jag ser det, när det är kompakt lera så pass ytligt är att antingen plantera på upphöjda bäddar så att du får mer än 25 cm matjordslager ovanpå den luckrade alven eller gräva ur djupt på en större yta och lägga i ett dränerande lager med sten och grus blandat med den luckrade alven under matjordslagret. Det bör då också finnas en sluttande avrinning (grusfyllt dike eller dräneringsrör) från det dränerande lagret till något befintligt dräneringsrör eller dike. Att bara fylla på igen runt rötterna med den luckrade alven tycker jag låter riskabelt. Risken är ju att också det blir för kompakt. På en liten kolonilott är nog det första alternativet med upphöjda bäddar mest realistiskt.
Min egen spekulation om varför det fortfarande är råd om djupa gropar med mullrik jord i trädgårdsböcker är att man ofta utgår från att det under matjorden är mycket väldränerad jord som på nyanlagda tomter med nästan bara fyllnadsmassor.
Solveig Sidblad, Koloniträdgården nr 5 2006