Klopyralid och aminopyralid i gödselprodukter –
Vad betyder det för fritidsodlare?

Vad är mest oroande med resultaten?
Mest bekymmersamt är att det är produkter som baseras på olika organiska restråvaror från lantbruket som har innehållit rester av amino- eller klopyralid. Förra året trodde vi att detta var ett problem kopplat till vinass, som är en restprodukt från sockerbetsindustrin. Men ämnena verkar även finnas i ko- och hönsgödsel och majsstärkelse. Så länge amino- och klopyralid är godkända för användning inom EU så finns det en stor risk att detta problem fortsätter.

Vad gör producenterna?
Tillverkarna av gödselmedel är precis lika bekymrade som oss fritidsodlare. Flera har egna provodlingar och har ökat testandet av sina produkter.

Är mängden som detekteras i analyserna tillräckliga för att ge växtskador?
Om skador uppstår beror på flera olika parametrar; hur känslig växten är för amino- och klopyralid, hur stor mängd av ämnena som finns i gödseln, hur ofta växten gödslas men även växtens utvecklingsfas. Exempelvis är tomater, chili, paprika och ärtväxter extremt känsliga och det krävs inte mer än några miljarddelar av ämnena för att de ska få skador. Däremot är enhjärtbladiga växter som t ex olika gräs och sparris inte alls känsliga. Ju högre mängd som detekteras så ökar risken att känsliga växter kan få skador.
Det är även viktigt att poängtera att produkternas som testats är i koncentrerad form och ska spädas vid användning. Så den mängd bekämpningsmedel som når växtens rötter kommer bli betydligt lägre än de resultat som uppmätts i analyserna. När FOR genomförde enkla försök förra året med produkter som innehöll klopyralid så uppkom måttliga skador på bönor när de gödslat med flytande organisk gödsel som innehöll runt 100 µg/kg.
FOR har ännu inte gjort några odlingsförsök med de produkter som innehöll amino- och klopyralid men hoppas kunna påbörja detta till hösten.

Hur utbrett är problemet med kontaminerade organiska gödselmedel?
Först och främst; vi vet inte idag hur omfattande problemet är och hur många batcher av de olika produkterna, som testat positivt, som har varit kontaminerade. FOR har enbart testat en batch av varje produkt. Det säljs stora mängder av t ex hönsgödsel varje år och det kan tyckas att rapporterna om skador på känsliga växter då borde vara fler om problemet är utbrett. Men samtidigt har FORs undersökning gett en bekymmersam ögonblicksbild när mer än hälften av de inköpta gödselprodukterna innehöll rester av bekämpningsmedel. Fler undersökningar behöver utföras för att få ett säkert svar gällande omfattning och hur de uppmätta mängderna av bekämpningsmedlen påverkar växter på både lång och kort sikt.

Jag har gödslat med inköpt hönsgödsel i vår och sommar – hur stor är risken för växtskador?
Vi börjar närma oss slutet av växtsäsongen så om gödselmedlet varit kontaminerad med amino- eller klopyralid så hade skador synts inom en månad från gödslingstillfället. Typisk skadebild är vridna stammar och blad, kupade och hopskrynklade blad och återbildade avsmalnande barrlika blad (Figur 1). Har inte känsliga växter som t ex tomater, chili, bönor, ärtor och solrosor fått oförklarliga skador så är det ingen risk att fortsätta att använda gödselmedlen.

Är man ändå osäker så går det att odla bönor, tomat eller klöver och gödsla med produkten för att se om det uppstår skador inom några veckor. Läs mer om hur ett så kallat biotest kan utföras i FORs rapport,

Rester av bekämpningsmedel i växtnäring på sidan 7: >>

Oro för långsiktiga negativa effekter i gödslade grönsaksland
Flera drabbade odlare är oroade över hur länge klopyralid kan ligga kvar i jorden och orsaka skada. Kan exempelvis känsliga växter skadas om de blir insådda på samma yta som året innan gödslats med kontaminerad växtnäring? Det är svårt att ge något svar på detta. Enligt tillverkaren kan det ta upp till 250 dagar i ogräsbekämpat fält för att klopyralid ska bli nedbrutet (Dow AgroSciences, 1998) men beror väldigt mycket på jordens beskaffenheter. Det finns heller inga vetenskapliga studier som har studerat detta ur fritidsodlingskontexten där en kontaminerad näringsprodukt används flera gånger under växtsäsongen. Däremot har studier visat att risk för växtförgiftning är som störst de tre första veckorna efter att klopyralid kontaminerad gödsel tillförts (WRAp, 2009). Så troligen är risken för skador året efter ganska liten. Ett råd är dock att först fröså en känslig växt som till exempel klöver eller böna på platsen och om inga skador uppstår så är det säkert att så in den egentliga huvudgrödan.

FOR anser att följande behöver göras

Förbjud bekämpningsmedel som kan ge skada vid extremt låga nivåer
Klopyralid och aminopyralid är svårnedbrutna (persistenta) substanser som kan överföras från ogräsbekämpade åkrar till djurfoder och vidare in i stallgödsel, komposter och växtnäringsprodukter och som i steget därefter riskerar förgifta fritidsodlares plantor. Den extremt låga mängd som behövs för att orsaka skada på känsliga växter gör den mycket svår att hantera för tillverkare av organiska gödselmedel.

Branschstandard med gränsvärden
Om förbud inte realiseras inom EU så behövs det en branschstandard med gränsvärden för hur mycket bekämpningsmedelsrester gödselmedel får innehålla som säljs till konsument. Gränsvärden behöver vara baserade på oberoende vetenskapliga forskningsresultat och på en nivå som garanterar att växtskador inte uppstår oavsett hur frekvent produkten används i odling och vilka växter som gödslas.