Fråga: I vintras dog alla våra höga, vackra, planterade enar från 1980-talet, sorgligt nog. Jag ser att även de ”vilda” enarna i skogen tagit stryk. Jag har faktiskt planterat nya enar då de passar så bra i min trädgård. Är det något speciellt som jag ska tänka på inför vintern när det gäller de nyplanterade enarna, så att de klarar sig bättre?
Svar: Vi som jobbar inom trädgårdsbranschen har funderat över vad det var som hände i vintras med många växtslag. Att växter tar stryk under vintern är inget ovanligt, ibland kan det vara att de växer på nordgränsen för sin utbredning eller så är det en viss art som drabbas allvarligt. Vintrarna för 3–4 år sedan var förödande för många rosor, speciellt klätterrosor, runt om i Sverige, vintern som varit verkar däremot ha varit besvärlig för många olika arter. En fuktig sommar i fjol, dålig och sen avmognad inför
vintern och en marsmånad med rätt varma dagar, men jättekalla nätter, tros vara orsaken. Kombinationseffekten av dessa väderfenomen kan inte underskattas för arter som en, men även för tuja på en del platser, björkspirea i zon 3, som frusit in, vilket är väldigt förvånande då den i vanliga fall är mycket tålig och härdig till zon 7. Även vingadbenved har dött i Stockholmstrakten och smultronschersmin har fått skador. Vi tycker att du gjorde helt rätt i att sätta nya enar, eftersom du uppskattar dem. Är hösten torr så vattnar du dem inför den uttorkande vintern, det gäller för alla städse- och vintergröna växter, så de är fulladdade inför den uttorkande vintern. (Vintergrönt kallas i dagligt tal både städsegröna och vintergröna växter. Städsegröna är alla barr- och bladväxter som inte fäller barren/bladen. Vintergröna är t ex Cotoneaster och Ligustrum som bara behåller en del av sina blad över vintern.)
Ann-Catrin Thor, Hemträdgården nr 5 2013
