Fråga: Min trädgård gränsar åt två håll mot en halvt uppvuxen skog med granar, tallar, stenar och bergsknallar. Jag funderar på att markera tomtgränsen på något sätt. Men stängsel och staket tycker jag ser trist ut. Men det finns gott om småplantor av gran, ek, rönn, fura, björk, enar, oxel m m överallt. Kan man sätta en naturhäck av dessa växter eller är det bättre med fläder, hassel eller kornell som ändå kan smälta in i naturen? Gärna något ätligt. Tomtgränsen är ca 50 meter på ena hållet och dubbelt så lång på långsidan. Om jag sätter en naturhäck, ska den då stå på en linje eller lite huller om buller?
Svar: Det är inte lätt svara utan att ha sett trädgården, omgivningen eller veta var i landet trädgården finns, så se svaret som vägledande och modifiera och utforma efter befintliga förutsättningar. Förhoppningsvis kan svaret inspirera även andra trädgårdsägare med skogen inpå till mera naturlika gränsmarkeringar. För som gräns skulle jag försöka få till en så naturlik och naturlig inramning som möjligt, men som uppfyller önskade funktioner och samtidigt ger trädgården liv och rumskaraktär. Använd avsnitt med klippta formationer, där du vill skapa extra skydd och inramning, i kontrast
med mer friväxande buskage med brynkaraktär. Till detta använder du i första hand naturligt förekommande vegetation. De klippta häckpartierna behöver varken vara planterade i raka led, jämnt breda eller höga. Lämpligen kan städsegrön gran eller lövfällande måbär användas för detta ändamål. I de friväxande buskpartierna planteras högre vegetation mot den uppväxande skogen och lägre i den soligare framkanten, för att få en mjuk övergång mot tomten och trädgården. Som högre vegetation är t ex rönn, hagtorn, skogsolvon och hassel lämpliga. Medelhöga är slån (skjuter rotskott) och nyponros vars frukter dessutom kan användas. Som lägre buskage kan t ex lägre enar, skogstry eller friväxande måbär användas. Önskade fläder och andra trädgårdsbuskar med bär, som t ex bärhäggmispel och slånaronia placeras bäst i ett mera trädgårdsnära läge av gränsmarkeringen och kan passa som avslutande buskage mot den befintliga häcken. Var i tomtgränsen och hur stora de olika gränselementen görs beror helt på hur naturen och din trädgård ser ut. På något ställe, där bakomliggande skogsnatur är extra intressant med kanske större stenblock, berg i dagen och möjlighet till fina solitärlövträd, kan i stället en öppnande glänta passa. Som större solitärträd kan björk (växer förhållandevis snabbt), oxel och ek lämpa sig och medan den dekorativa rönnen blir ett mindre träd och placeras i en gruppering för sig eller i framkant. Befintliga lövfällande växter flyttas bäst tidig vår eller sen höst. Gran går bra att flytta även i augusti så att de hinner rota sig inför vintern. Småplantor, där man kan få med stor del av rotsystemet, och som man sedan sköter om med vattning och skuggning mot stark sol, går att flytta lite när som helst på året.
Lise-Lotte Björkman, Hemträdgården nr 2 2013
