Fråga: Vi har bålgetingar på besök i trädgården och de gnager på grenar i bl a ett syrenbuskage och på björk. Det är inga småflisor de tar utan de kan helt och hållet ringbarka skott som är 2–3 cm grova. Varför gör de så?
Svar: Bålgeting, Vespa crabro, är en storväxt men fridsam geting som inte brukar besvära människor. I ett naturprogram på TV för en tid sedan berättade man att bålgetingen vill komma åt den söta, näringsrika saven i grenen. Den har kraftiga käkar och att ringbarka en gren är uppenbarligen ingen svår match. Däremot kan den tydligen ha svårt att nå nektarn i vissa blommor eftersom tungan är kort. Bålgetingen kan även använda barken till bobyggnad. Andra skador jag hört om är helt urätna frukter på fruktträd. Vanliga getingar kan vara ett stort problem i europeiska vinodlingar. Man hindrar getingarna från att nå druvorna genom att stänga in plantorna mellan nät. Bålgetingen är Smålands landskapsinsekt och vår största getingart. Den blir 25–35 mm lång. Förutom storleken, och det ljudliga brummandet när den flyger, känns den igen på de rödbruna partierna på kropp och huvud. Den bygger ofta bo i ihåliga träd, gärna ekar. Bålgetingen förekommer upp till Mälardalen, främst i de sydöstra landskapen.
Eva Wirén, Hemträdgården nr 5 2007
