Baljväxter för Jämtland

FRÅGA: Vilka baljväxter men även andra grönsaker passar att odlas i Jämtland i zon 6–7? Den korta säsongen och den tidiga frosten ställer till det. Jag var inne på sojabönor men det kommer förmodligen inte att funka. Kan lupinböna funka?

SVAR: Baljväxter är proteinrik och klimatsmart mat så ju mer vi kan odla och äta av dessa desto bättre. Men inte alla baljväxter hinner utvecklas under en kortare odlingssäsong. De flesta bönor vill generellt ha en hög jordtemperatur för att gro och sedan värme och en längre växtsäsong för att skördeutfallet ska bli bra. Och sojaböna är dessutom en kortdagsväxt och dröjer med blomning och frösättning när dagarna är långa. Nyare sorter kan vara dagsneutrala men det är ändå en gröda för landets sydligare delar, om ens det.

Lupinböna är ingen böna utan blålupin (kallas även sötlupin när den används till mat och foder) och förutspås kunna bli ett alternativ till sojaböna, och kan passa vårt odlingsklimat bättre. Men de kan ha svårt att hinna mogna norr om Dalälven enligt uppgift från en som odlar sorten ’Boregine’.

Säkrare är bondböna som är pålitlig i de flesta lägen. Det finns olika sorter med olika egenskaper. Annat att testa är brytböna ’Maxi’, ’Speedy’, ’Amethyst’ och ’Blauhilde’, och vaxböna ’Rocdor’ och ’Tambora’.

De rekommenderas utifrån försök av Hushållningssällskapet i Öjebyn utanför Piteå i rapporten Sortförslag till grönsaksodling i norra Sverige 2019. Här finns många sorttips även för andra grönsaker lämpade för norra Sverige. Rapporten finns på nätet. Kontaktperson på Hushållningssällskapet är Ann-Kristin Isaksson. Hon nås på FORs rådgivningstelefon, 018-15 26 00, måndagar 9–12, april–september, och kan svara om nordligare odling. Även ärter, som socker- och spritärt, är tacksamma baljväxter som gror vid lägre temperaturer och kan sås tidigare. En baljväxt att hålla utkik efter är gråärt. Förr odlades den som basföda i stora delar av landet. Den är åter aktuell och förhoppningsvis blir lokala sorter med anpassade egenskaper åter mer tillgängliga.

Lise-Lotte Björkman, Hemträdgården, nr2 2020

Fritidsodlarna (FOR) förespråkar och sprider kunskap om hållbar odling och arbetar för minskad användning av växtskyddsmedel. I Sverige finns 2,5 miljoner trädgårdar och mer än 50 000 kolonilotter. 2014 omsatte fritidsodlingen 15 miljarder och totalt motsvarar trädgårdarna en yta lika stor som hela Blekinge.

Frågor och svar inom samma kategori

Andra frågor och svar