FRÅGA: Varför blir den gamla julstjärnan i fönstret inte lika röd som dem man köper till första advent?
SVAR: Julstjärna, Euphorbia pulcherrima, är en växt som i odling kallas för kortdagsväxt. Vilket betyder att odlaren kan styra när växten ska blomma, genom att hålla ljust och mörkt ett visst antal timmar per dygn. Att växten låter sig styras på det viset, beror på växtens ursprung. Julstjärnan kommer ursprungligen från södra Mexiko och Centralamerika. Där är medeltemperaturen ganska jämn över året. För att växten ska veta när det är dags att blomma samt sätta frö utgår växten från längden på natten, istället för temperaturen.
Många växter från kallare områden utgår från temperaturen för att planera sin blomning. För att julstjärnan ska blomma till advent behöver den få en jämn mörkläggning varje dygn i minst tio veckor. Det betyder att infaller första advent vecka 48, måste plantan mörkläggas från vecka 38 (mitten av september). Dagslängden får inte vara längre än tio timmar per dygn. I södra och mellersta Sverige infaller det som kallas för naturlig kort dag för dessa växter i början av oktober. Står julstjärnan i ett rum där du aldrig tänder någon lampa under hela hösten, så kan plantan få en fin blomning lagom till jul. Men tänder du en lampa några kvällar under denna period så äventyras blomningen och julstjärnan får bara vissa röda blad.
Så vill du odla fram en stor, fin julstjärna som får färgade högblad (braktéer). Ska du ställa plantan i ett rum, där det inte tänds några lampor efter mörkrets inbrott. Eller sätta en mörk påse över din planta varje kväll. Det brukar vara lagom att mörklägga plantorna vid kl 18.00–19.00 på kvällen. Plocka av mörkläggningen, när man går och lägger sig eller går upp på morgonen.
Det kan tilläggas att julstjärnan är en vacker grön krukväxt, så släng inte dina julstjärnor efter jul. Klipp ner plantorna så du får bort de färgade bladen och de små gula blommorna som sitter i mitten av bladrosetten. Kruka om plantorna i större krukor och behandla dem som vanliga krukväxter.
Henrik Bodin, Hemträdgården nr 6 2018
