Sommarklippning av perenner

Fråga: En del propagerar för att man ska klippa ner perennerna med blad och allt på sommaren. Jag undrar om det stämmer, och gäller det i så fall alla perenner?

Svar: En sommarbeskärning av perennerna är ofta ingen dum idé (se ”Läge för perenner” i Ht 2/2006). Många tidigblommande har en tendens att bli glesa, välta och se skräpiga ut efter blomning. En del perenner får fula angrepp. En tillbakaklippning direkt efter blomningen ger nytt, fräscht bladverk och ibland även en ny omgång blommor. Det gäller även tvååringarna, biennerna, som av behandlingen lever vidare något år till i stället för att som annars dö efter blomning. Att klippa ner perenner före blomningen gör att den skjuts upp 2–3 veckor. Har man många plantor av samma art kan man utnyttja det för att få en mer utdragen blomprakt i rabatten, genom att vissa plantor klipps ner och andra inte. Höga perenner som klipps ner före blom når inte samma höjd som normalt utan blommar på lägre stänglar, eventuellt utan behov av uppbindning. Man får pröva sig fram lite för att se vilka perenner som med fördel kan skäras ned och när. Är man osäker så kan man klippa halva delen av plantan och se hur den reagerar. Man behöver heller inte alltid klippa ända ner till marken, det kan räcka med hälften. Vattna och gödsla gärna lite extra i samband med nedskärningen så att plantan verkligen orkar skjuta nya blad och blommor. Klipp inte ner för sent på sommaren, plantorna måste hinna producera nytt, skyddande bladverk inför vintern. Klippning efter blomning: daggkåpa, akleja, kaukasisk förgätmigej, kattmynta, många nävor, blågull, lungört, vintergröna, riddarsporre, löjtnantshjärta, stäppsalvia, julros (tidig vår), trädgårdsnattviol, fingerborgsblomma, purpurklätt, lupin. Klippning före blomning: stenkyndel, spansknäva, luktaster, höstflox. Perenner som inte ska röras: pion, funkia, daglilja, iris. Perenner som får vackra vinterståndare och frön som ger mat åt fåglar är också synd att klippa ner, och önskas självsådd måste man komma ihåg att spara några stänglar. Källa bl a Haven april 2005

Eva Wirén, Hemträdgården nr 3 2006

Fritidsodlarna (FOR) förespråkar och sprider kunskap om hållbar odling och arbetar för minskad användning av växtskyddsmedel. I Sverige finns 2,5 miljoner trädgårdar och mer än 50 000 kolonilotter. 2014 omsatte fritidsodlingen 15 miljarder och totalt motsvarar trädgårdarna en yta lika stor som hela Blekinge.

Frågor och svar inom samma kategori

Andra frågor och svar