Fanns det några skadegörare i våra fällor?
2023 är tredje året som Jordbruksverket och FOR gemensamt driver medborgarprojektet Karantänskadegörare. För att en växtskadegörare ska bli klassad som karantänskadegörare ska den inte vara etablerad i EU. Samtidigt som att om den etablerar sig i EU, kommer den att utgöra ett stort ekonomiskt, socialt eller miljömässigt hot.
Under 2023 har vi letat efter karantänskadegörarna äppelborrfluga, japansk trädgårdsborre, amerikansk plommonvivel och växtskadebakterien Xylella fasidiosa. Att det är just dessa skadegörare vi letar efter är ingen slump, utan det är de skadegörare som finns i växtskyddsförordningen (EU) 2016 /2031 lista på karantänskadegörare som anses kunna etablera sig i Sverige om de kommer hit. Och som har störst potential att komma in i landet via växtmaterial, emballage med mera. Två av skadegörarna (japanska trädgårdsborre och Xylella) uppträder redan lokalt i EU. Och det läggs stora resurser på att utrota dem.
Karantänskadegörarna kan uppträda i många olika miljöer. Växtskyddsenheten letar aktivt i alla tänkbara miljöer som exempelvis hamnar, skogsområden, transportvägar, garden centers och yrkesodlingar inom trädgård. Området privata villaträdgårdar är svåra att inventera för växtskyddsenheten samtidigt som det är ett område där det finns mycket växter. Därför är det väldigt viktigt att privatpersoner i områden där karantänskadegörarna kan överleva hänger upp fällor och skickar in dessa för analys.
2023 var det 32 privatpersoner som deltog i medborgarprojektet. Platserna var från strax norr om Uppsala i norr till Ystad i söder, jämnt fördelade över hela området. I de fällor som kom in till växtskyddsenheten för analys hittades inga karantänskadegörare. De insekter som hittades var bland annat körsbärsfluga, blomfluga, plommonvecklare och trädgårdsborre.
Den fjärde karantänskadegöraren som ingick i projektet var växtskadebakterien Xylella fasidiosa. Det är en bakterie som kan gå på väldigt många olika växter och skulle kunna förstöra växter till stora värden om den kom ut i vår natur. Under 2023 var det 30 personer som beställde provpaket för att kunna skicka in växtdelar för analys. Det upptäcktes inga angripna växtdelar.
För mer information kontakta Henrik Bodin henrik.bodin@tradgard.org
Huvudbild – de olika områden där vi letar efter karantänskadegörare, Sofia Windstam på Jordbruksverket har gjort bilden.
Bild 1 karta över de som deltog 2023.
Bild 2 resultat 2023, hur många prover som analyserats under året och att det inte har hittats några karantänskadegörare
Bild 3 syfte med inventeringen, att det är billigare att utrota innan skadegöraren etablerat sig.
Bild 4 Xylella områden, de olika områden där prover har tagits