En utredning initierad av Fritidsodlingens Riksorganisation, FOR, i samarbete med Professor Birgitta Rämert vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Författare Lise-Lotte Björkman.
Ladda ner sammanfattande faktablad här >>
Sammanfattning
Det finns drygt 2,6 miljoner trädgårdar i Sverige, varav mer än 1,9 miljoner tillhör villor och andra småhus, 675 000 tillhör fritidshus och över 50 000 utgörs av kolonilotter. Den totala trädgårdsytan uppskattas till 320 000 hektar varav hälften av arealen kan antas ha bra förutsättningar för odling. Antalet trädgårdar har ökat med omkring 130 000 och trädgårdsarealen med 20 000 hektar de senaste tolv åren.
Av landets omkring 4,6 miljoner hushåll antas nära hälften eller totalt omkring 5,5 miljoner människor bo i småhus med tillgång till trädgård. Av alla barn under 16 år kan omkring 70 procent antas bo i en bostad med trädgård. I tätorterna utgör fastigheter med småhus en tredjedel av tätorternas areal. Knappt hälften eller 46 procent av landets befolkning har tillgång till fritidshus. Sammantaget beräknas 70 procent av befolkningen – eller 6,6 miljoner invånare – ha möjlighet att odla i anslutning till småhus, fritidshus eller på kolonilott.
Trädgårdsskötsel är den vanligaste fritidssysselsättningen utomhus efter promenader.
Både för enskilda fritidsodlare och för samhället har fritidsodlingen en stor betydelse som inte låter sig mätas i pengar. Hit hör bland annat fritidsodlingens stora rekreationsvärde och betydelsen för folkhälsan i form av motion och konsumtion av trädgårdsprodukter. Vidare kan nämnas trädgårdarnas estetiska och miljömässiga betydelse, vilket kan vara allt från uppväxtmiljö för barn till betydelsen för den biologiska mångfalden. Odling är en pedagogisk resurs för ökad förståelse för naturen och de ekologiska sambanden. Närproducerat kan ge miljöfördelar samtidigt som intresset för trädgård är en bra grund för social utveckling, vilket är viktigt i många av de nya stadsodlingsprojekten i våra större städer.