Fråga: Står det alltid F1 på fröpåsen om sorten är en hybrid? Är alla hybrider sterila?
Svar: F1-hybrid är en beteckning som används för den första generationen efter en korsning mellan två inavlade frölinjer, de så kallade föräldrasorterna av samma växtslag. De genetiskt styrda föräldrarna gör att avkomman, F1-hybriderna, sinsemellan blir väldigt lika och får samma egenskaper, det kan vara utvecklingstid, planthöjd eller fruktstorlek. De ger oftast bättre avkastning. F1-hybrider är inte sterila. Frö från F1-hybrider, deras fröavkomma, eller F2-generationen som den kallas, får inte samma jämna egenskaper som den första generationen utan blir oftast sinsemellan väldigt olika och avvikande från sina föräldrar. För att komma åt egenskaperna hos en speciell F1-hybrid får man på gott och ont fortsätta köpa samma frö för önskat och jämnt resultat och hoppas att sorten finns kvar i produktion. En ofta uttryckt kritik mot F1-hybriderna är, att en ökad användning av F1-hybrider gör att de företag som äger
föräldrasorterna får ”kontroll” och säljer mer, medan frön med bredare genetisk bas minskar i användning. Detta skulle kunna få konsekvenser för den genetiska mångfalden, vilken är viktig för en växts förmåga att anpassa sig till ändrade odlingsförhållanden och stå emot skadegörare i det långa loppet.
Det finns även andra hybrider där olika växtarter inom samma släkte medvetet eller omedvetet korsats. På så sätt har man fått en ny växt, en korsning som benämns arthybrid, med egenskaper från båda föräldraarterna. De flesta av dessa är sterila och kan inte förökas med frö, utan förökas vegetativt. Så fort du ser ett multiplikationstecken, ×, i det vetenskapliga namnet är flera arter inblandade i växtens ursprung. Exempel på växter som uppkommit genom korsning av flera arter är: Pelargonium × domesticum, engelsk pelargon, och Crataegus × media, hybridhagtorn. Hybridisering är komplex genetik och här finns det mycket mer att sätta sig in i och lära.
Lise-Lotte Björkman, Hemträdgården nr 1 2011
