Boerstånds

Boerstånds med sina små, tusenskönaliknande, guldgula blommor ses ofta i ute i Europa växa i urbana områden som järnvägsstationer och i hamnområden. Växten kommer ursprungligen från Sydafrika och har först in i Europa med godstrafik.

Vetenskapligt namn: Senecio inaequidens

Namnets betydelse: Namnet Senecio kommer från det latinska ordet “senex” och betyder gammal man. Detta syftar på utseendet blommorna får efter den blommat klart då den likt en maskros vars gråa utseende påminner om en äldre mans hår. Det latinska epitetet ‘inaequidens’ betyder ojämlika tänder och syftar förmodligen på variationen i bladkantständer som kan finnas även i en enda växt.

Ursprung

Boerstånds kommer ursprungligen från Sydafrika där den växer vilt på högplatån Highveld som ligger på cirka 1500 meter över havet och täcker ungefär 30 procent av Sydafrikas landyta. Highveld utgörs av branta sluttningar, grässlätter, sand- och grusbankar längs med de vattendrag som rinner igenom området. På senare tid har boerstånds spritt sig till andra biotoper med svag konkurrens som vägkanter och sanddynområden och förekommer nu i en stor del av södra Afrika.

Till Europa kom arten med importerad ull under 1800-talets senare del och etablerade sig främst i närheten av ullspinnerier i Frankrike. En mer omfattande spridning fick den först under 1970-talet från trakten av Liège in i västra Tyskland. Spridningen har framför allt skett längs vägar och järnvägar och gått mycket snabbt under de senaste årtiondena. Den påträffades första gången i Sverige 1948 i Göteborg och därefter 1990 i Tranås. Växten ses nu växa vilt främst i Skåne, Småland och Västergötaland men har även hittats i Dalarna.

Så känner du igen boerstånds

Boerstånds är en vedartad (vid basen) flerårig busklik perenn. Den blir vanligtvis cirka 60 centimeter hög men kan bli upp till en meter och har många stjälkar. Rotsystemet består av en pålrot. Stjälkarna är många och upprättstående. De gröna stjälkomfattande bladen sitter omväxlande, varierar i storlek och har en oregelbunden tandning. Bladen kan bli upp till tio centimeter långa och en centimeter breda men är vanligtvis mycket kortare och smalare.  Varje stjälk slutar i en eller några guldgula blommor. De prästkrageliknande gula blommorna kan bli upp till 2,5 centimeter i diameter och har cirka 20 lansettliknande blomblad. När blommorna blommat färdigt bildas en dunaktig boll bestående av håriga fröpenslar.  En planta kan producera upp till 500 frön varje år som sen enkelt sprider sig med hjälp av vinden. Växten sprider sig även med via sitt rotsystem. Växten är omtyckta av insekter.

Spridningsrisk i Sverige

Boerstånds är opportunistisk, vilket innebär att den har lätt att etablera sig och trivs i många olika livsmiljöer. Den tål kortvariga översvämningar, torka och stark sol och övervintrar i områden där vintertemperaturen når minus femton grader. Boerstånds klassificerad av SLU Artdatabanken ha mycket hög risk för spridning.

Om du hittar arten i naturen – rapportera in det till Artportalen via www.invasivaarter.nu
Effekter på den biologiska mångfalden

Boerstånds har en mycket hög spridningspotential genom att den producerar enorma mängder frön som kan gro även efter 30–40 år och kan bilda stora populationer på några år. Växten kan ge stora skador på den biologiska mångfalden speciellt om den får fäste på känslig sanddynsmark och där konkurrera ut inhemsk vegetation som gräs och andra lågväxande växter.

Effekter på samhället

Boerstånds kan vara giftigt för kor, får och hästar och om arten får sprider sig in till betes och åkermark kan den orsaka ekonomiska konsekvenser för lantbruket.

Effekter i trädgården

Växten kan snabbt sprida sig och etablera sig.

Effekter på hälsan

Vid förtäring kan de orsaka leverskador på människor och boskap. Liksom alla arter av släktet innehåller boerstånds bittert smakande pyrrolizidinalkaloider, som skyddar växterna från att ätas. Över en viss nivå av ansamling i kroppen orsakar dessa allvarliga leverskador och kan orsaka cancer. Betande djur undviker det i allmänhet när det är färskt på grund av dess smak, men som en komponent i hö kan det leda till att djuren dör om det konsumeras upprepade gånger eller via kontaminerad komjölk eller honung

Bekämpningsmetod

Växternas långa hårstrån gör att deras frön kan fastna på fåglar och djur. Fröna sprids främst med vind, men de kan också spridas genom markrörelse, väg- och järnvägsfordon, byggmaterial, hö, spannmål, prydnadsväxter, boskap och ull.

Hantering av växtmaterial

Var försiktig vid hantering av växtavfallet och jordmassor då de kan innehålla frön, framför allt om växten växer i södra delarna av landet. Allt växtmaterial ska läggas i en hel sopsäck, som sedan sluts ordentligt och körs till den kommunala återvinningscentralen. Kontrollera först om den tar emot växtmaterial med invasiva främmande arter. Alla gör inte det. En del återvinningscentraler har specialcontainer enkom för invasivt växtmaterial, annars ska det läggas i en behållare för brännbart material. Det ska ej sorteras som växtavfall.

Kemisk bekämpning

Boerstånds behöver ej bekämpas med kemiska bekämpningsmedel.

Misstas för boerstånds

Det finns ju många olika stånds i Sverige och tittar man bara blommorna så finns det fler kandidater. Men de långa smala och framför allt stjälkomfattande bladen som boerstånds har ingen av dessa. Senecio inaequidens kan närmast förväxlas med den närbesläktade utbredda arten korsört, Senecio vulgaris. Korsört är en ettårig ört som är 20–40 cm hög som ofta dyker upp som ogräs i trädgården. Stjälken är kal, kantig och ofta rödaktig nedtill, den är, liksom bladen, saftigt grön. Bladen är grunt och trubbigt parflikiga, och har en tjock, glänsande, glest hårig eller kal bladskiva med grovtandade flikar. Blommorna är gula och blomkorgarna är för det mesta ganska få och sitter i en gles toppställd samling.

Alternativ till boerstånds

Ej aktuellt

Fakta om boerstånds
  • Är inte en trädgårdsväxt utan har sprit sig via godstrafik.
  • Kommer ursprungligen från Sydafrika.
  • Är giftig för betande djur.