När ekosystemen sviktar behöver vi ta tillvara den kunskap som redan finns
DN:s artikel om den brittiska säkerhetsanalysen Global biodiversity loss, ecosystem collapse and national security skickar ut en varning för matbrist och kaos när ekosystem faller. Den visar med all tydlighet att vår livsmedelsförsörjning, vår säkerhet och vår samhällsstabilitet är beroende av fungerande ekosystem.
Men diskussionen riskerar att bli alltför snäv.
När vi talar om livsmedelsberedskap, biologisk mångfald och resiliens fokuserar politiken nästan uteslutande på storskaligt jordbruk, logistik och importberoenden. Samtidigt förbises den resurs som redan finns över hela landet, fritidsodlingen och den kunskap som miljontals människor bär på.
I Sverige odlar över fem miljoner människor i trädgårdar, på kolonilotter, i bostadsområden och på balkonger. Det är inte en lösning på egen hand men det är avgörande för helheten.
Kunskap är beredskap
Fritidsodling handlar mer om bara mat. Det är också kunskap om jord, växtmaterial, pollinatörer, kretslopp och biologisk mångfald. Den kunskapen går inte att snabbt ersätta vid kris. Den måste finnas innan, som en del av samhällets resiliens.
Genom folkbildningsinitiativet Rikare Trädgård, där forskning möter praktisk erfarenhet, ser vi hur biologisk mångfald kan stärkas i vardagsnära miljöer, i trädgårdar, bostadsområden och grön infrastruktur där människor lever sina liv. Små åtgärder, rätt utförda, ger tillsammans stora effekter på mikroklimat, pollinering, marklivet och ekosystemens motståndskraft.
Det är just här i mötet mellan kunskap, vardag och nästa generation odlare som fritidsodlingen visar sin samhällsnytta.
Ett systemfel i dagens politik
Trots det saknar fritidsodlingen i dag en tydlig plats i den offentliga sektorn. Det finns ingen myndighet med ansvar för området. Följden blir att fritidsodlingens bidrag till beredskap, biologisk mångfald och folkhälsa inte vägs in i beslutsunderlag, strategier eller ges ekonomiska resurser.
Det är ett systemfel.
Om vi menar allvar med att möta framtidens kriser, klimatmässiga, ekologiska och sociala, måste politiken bredda perspektivet.
Fyra nödvändiga politiska steg
För att ta tillvara den kraft och kunskap som finns i fritidsodlingen krävs nu konkreta beslut:
1. Ge fritidsodlingen en statlig hemvist. En myndighet bör få ett tydligt uppdrag att samordna kunskap, rådgivning och policy kring fritidsodling.
2. Inkludera fritidsodling i livsmedels- och beredskapsplaneringen. Som en resurs för praktisk kunskap, lokal anpassning och ökad motståndskraft, och därmed ett viktigt komplement till jordbruket.
3. Prioritera biologisk mångfald i vardagsnära miljöer. Utveckling av bostadsmiljöer och grön infrastruktur ska stärka ekosystemen, inte motverka och utarma.
4. Satsa långsiktigt på folkbildning om odling. Kunskap om mat, jord, växter och natur måste stärkas, inte minst bland barn och unga.
Framtiden byggs av människor, inte bara med planer
Rapporten i DN visar vad som står på spel när ekosystem sviktar. Lösningarna finns inte enbart i nya strategidokument eller i storskaliga system som kan vara sårbara. De finns också i den praktiska kunskap som människor redan omsätter i vardagen. Fritidsodling är inte en hobby vid sidan av samhället.
Den är en aktiv del av den infrastruktur som stärker samhällets ekologiska, sociala och kunskapsmässiga motståndskraft.
Inger Ekrem, Styrelseordförande på Fritidsodlingens Riksorganisation