Nya arter på EU-förteckningen över invasiva främmande arter

EU-kommissionen beslutade den 25 juli 2019 om att lägga till 17 nya arter till EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Få av dem kan idag etablera sig varaktigt i svensk natur, men redan vid mindre klimatförändringar ökar den risken. Den nya förteckningen trädde i kraft den 15 augusti.
Bland de nya arterna på EU-förteckningen bedömer Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att det är följande växter vi främst behöver se upp mest med i Sverige:

Gudaträd

GudaträdAilanthus altissima, ett träd som finns i trädgårdar och parker och eventuellt i handeln. Arten kommer ursprungligen från Kina. I Sverige har den börjat etablera sig vilt i Skåne. I naturen växer den till täta bestånd och konkurrerar ut annan vegetation, bl.a. genom att påverka andra växter kemiskt. Arten är särskilt invasiv längs vattendrag.

Japansk Humle

Japansk humle, Humulus scandens, kan finnas i trädgårdar, parker och i handeln. Välj en annan humleart om du vill ha humle t ex vanlig humle Humulus lupulus. Arten kommer ursprungligen från Japan och Kina. I svensk natur finns idag enbart tillfälliga förekomster. Arten bildar täta gardiner som konkurrerar ut inhemsk vegetation, framförallt tidigt vårblommande arter. Den invaderar öppna och redan påverkade områden, såsom vägar eller strandbankar.
Gå in på Naturvårdsverkets hemsida för att rapportera invasiva främmande arter.
Rapportera invasiva främmande arter>>

EU-listade arter som ännu inte förekommer i Sverige

Arterna nedan är upptagna på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, men har ännu inte observerats i Sverige. Med förväntade klimatförändringar kommer dock flera av dem att kunna etablera sig även här. Därför är det viktigt att se till att de inte introduceras i landet.

Växtarter som saknar faktablad

  • Andinskt pampasgräs, Cortaderia jubata
  • Japanskt klätterbräken, Lygodium japonicum
  • Kinesisk buskklöver, Lespedeza cuneata
  • Kinesiskt talgträd, Triadica sebifera
  • Mesquite, Prosopis juliflora
  • Stor ballongranka, Cardiospermum grandiflorum
  • Tårakacia, Acacia saligna
  • Vattenflockel, Gymnocoronis spilanthoides
  • Veldgräs, Ehrharta calycina
  • Whiskygräs, Andropogon virginicus

Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida