Vintergröna är en invasiv främmande växt som trivs i våra skogar som bildar täta, stora mattor längs marken och tränger undan annan vegetation. Den säljs både som planta på plantskolan och som frön.
Ursprung
Vintergröna är en odlad art som gärna sprider sig ut i barrskogen. Den kommer ursprungli- gen från Europa och introducerades som trädgårdsväxt på 1800-talet. Den är härdig i nästan hela landet. Första fynduppgift är från Skåne och publicerades 1870 i Skånes flora.
Så känner du igen vintergröna
Vintergröna är ett vintergrönt krypande ris. Stjälkarna är smala, något träiga och gröna. Bladen är blanka, mörkgröna, läderartade med tydliga nerver och sitter motsatt och är ungefär 2,75 centimeter långa och smalt elliptiska. Den blommar i maj–juni med ljusblå till lavendelblå blommor, upp till tre centimeter breda och som har fem kronblad. Frukten består av baljkapslar som bara innehåller ett fåtal frön. Den växer i sandig jord till lerjord, både väldränerad och fuktig och föredrar delvis skugga och sprider sig genom utlöpare.
Nationslistad
Vintergröna är ej listad på Sveriges förteckning över invasiva främmande arter vilket innebär att man får ha den i sin trädgård. Men eftersom växten är invasiv är det viktigt att man har den under uppsikt och rensar bort plantor som sprider sig utanför sin tomt.
Varför ska den inte finnas i Sverige?
Vintergröna förekommer främst i skogar i direkt närhet av bebyggelse, på och omkring gamla ödetomter men förekommer även längre ute i skogen som resultat efter att träd- gårdsavfall har dumpats. Växten tränger undan mossa, lav och andra inhemska arter som hör hemma i barrskogen.
Effekter på den biologiska mångfalden
Vintergröna bildar täta mattor och sprider sig med utöpare, som rotar sig vid noderna. Den trivs i barrskog och tränger bort tillväxten av inhemska växter och är därmed ett hot mot den biologiska mångfalden.
Effekter på samhället
Som alla invasiva främmande arter kan det vara kostsamt för samhället att bekämpa dem och därefter återställa naturen.
Effekter i trädgården
Vintergröna kan lätt ta över rabatter och andra områden.
Effekter på hälsan
Inga effekter finns noterade.
Bekämpningsmetod
Vintergröna kan nästintill vara omöjlig att bekämpa om den får fäste i skogen. Därför är det viktig att se till att den inte kan ta sig utanför staketet. I trädgården kan man få bort den genom att dra eller gräva upp den för hand. Var noga med att få bort alla rotdelar. Växten kan även bekämpas genom idog nerklippning, vilket kan på sikt kan ”svälta den”.
Hantering av växtmaterial
Var försiktig vid hantering av växtavfall och jordmassor då de kan innehålla rotdelar. Allt växtmaterial ska läggas i en hel sopsäck, som sedan sluts ordentligt och körs till den kommunala återvinningscentralen. Kontrollera först om den tar emot växtmaterial med invasiva växter. Alla gör inte det. Väl på anläggningen, ta reda på var växtmaterialet ska läggas. En del återvinningscentraler har specialcontainer enkom för invasivt växtmaterial, annars ska det läggas i en behållare för brännbart material. Det ska absolut ej sorteras som växtavfall. Växten kan komposteras men blöt då ner plantorna och lägg dem i en sluten plastpåse för att ruttna och därefter läggas i komposten. Använd täckta komposter så att fragment inte kan blåsa iväg och bidra till nyetableringar.
Kemisk bekämpning
Vintergröna ska ej bekämpas med kemiska bekämpningsmedel.
Misstas för vintergröna
Vintergröna bör inte kunna förväxlas med andra arter.
Förslag på ersättningsväxter Smultron, Fragaria vesca.
Hasselört, Asarum europaeum. Flocknäva, Geranium macrorrhizum.
Fakta om vintergröna
• Bildar täta mattor och sprider sig med grenlöpare.
• Härdig i stora delar av landet och trivs i barrskogen.
• Bekämpas genom att växten dras eller grävs upp.