Välkommen till FORs skolmaterial
I denna lärarhandledning finns idéer och förslag att utgå från vid planeringen för undervisning. Att arbeta med frågor om invasiva främmande arter anknyter på flera sätt till skolans styrdokument. I denna lärarhandledning har vi valt att fokusera på växterna.
Syftet med undervisningen om de invasiva främmande växterna är att öka elevernas kunskaper om människans påverkan på den biologiska mångfalden och vad man kan göra för att motverka de växande hoten, samt att ge dem möjlighet att sätta in kunskaperna i ett samhällsperspektiv där även känslor vägs in. En ökad vetenskaplig allmänbildning kan hjälpa eleverna att utveckla förmågan till kritisk granskning av argument.
För ett område som biologisk mångfald och invasiva främmande arter som är ett växande problem och som kräver en hel del förståelse för biologiska begrepp, modeller och teorier är det en stor skillnad mellan experternas och allmänhetens förutsättningar för att bevaka området. Undervisningen i skolan kan fungera som en bro mellan experter och allmänhet.
Samarbete mellan ämnen i skolan
Biologiskmångfald och de invasiva främmade arter påverkar inte enbart samhället på olika sätt utan berör även många ämnen i skolan. Ett tips är därför att samarbeta med flera lärare kring ämnet. Biologi, bild, engelska, kemi, historia, samhällsvetenskap och svenska är ämnen som berörs av de invasiva främmande arterna och dess påverkan på den biologiska mångfalden.
Tematiska upplägg tillsammans med ämnet samhällskunskap rekommenderas för att vidga förståelsen av myndigheters funktion och hur lagar stiftas.
Invasiva främmande arter och biologisk mångfald är omdebatterade områden och väcker ofta många känslor därför kan argumentation också vara en viktig del i arbetet.
Här kommer några förslag på innehåll inom olika ämnen:
Biologi:
- Biologisk mångfald
- Ekosystemet
- Klimat
- Växtkännedom och växtlära
- Bekämpning
Bild:
- Bildanalys av filmer och foton. Vilka signaler vill olika intressegrupper skicka via bildspråk
- Botaniskmålning
Engelska:
- Engelskspråkiga texter och filmer kan användas.
- Eleverna kan göra presentationer eller debattövningar på engelska
- Läsa och förstå förordningar från EU och forskningsmaterial
Kemi:
- Miljöaspekter och analys
- Bekämpningsmedel
Historia:
- Den botaniska utvecklingen
- Carl von Linné och andra äventyrare som fört med sig växter från deras expeditioner
Samhällskunskap:
- Globalisering
- Varför är invasiva främmande växter ett västvärldsproblem?
- Ekonomi – stora kostnader för samhället, vem ska betala?
- Lagar och regler, EU-förordning, nationella lagar och regler
- Personligt ansvar
Svenska
- Eleverna kan författa debattartiklar.
- Övar retorik och skriva tal inför diskussioner
- Presentationsteknik
- Läsförståelse med språkutveckling
Naturvetenskap
Många av de invasiva främmande växter finns i vår absoluta närhet. I den egna trädgården, längs utmed cykel och gångvägar, till och med kanske även på skolgården. En viktig kunskap när det gäller de invasiva främmande växterna är att kunna identifiera dem. Och därefter få en förståelse om växtens negativa påverkan på samhället. Vad är en invasiv främmade växt? Varför är växten farlig för miljön och samhället? Hur påverkas den biologiska mångfalden? Hur påverkas naturen, djur och andra växtarter i den direkta närheten både på lång och kort sikt? Hur påverkas vi människor?
Miljö och klimat är ett brett och viktigt ämne. De invasiva främmande arterna är med och toppar listan över de största hoten mot den biologiska mångfalden tillsammans med klimatförändringar, näringsbelastningar, föroreningar, överexploateringar och miljöförändringar. Vi människor är beroende av den biologiska mångfalden främst för att kunna producera mat. Även industrier som byggbranschen, medicinsk och farmaceutisk verksamhet, mode och turism är beroende av den biologiska mångfalden, eftersom de alla är beroende av växter för sin utveckling. Vad kan jag själv som enskild individ göra för att minska förlusten av biologisk mångfald? Vad kan samhället i stort göra?
Vad är en invasiv främmande art, läs mer
Artkännedom, läs mer om de mest förekommande växtarterna i vårt samhälle
- Parkslide
- Vresros
- Jättebalsamin
- Kanadensiskt gullris
- Jätteloka
- Parksallad
- Vintergröna
Källkritik
Om väl beprövad vetenskap finns bakom förklaringar till exempel i klimat och miljödebatten, blir kunskaperna i biologi användbara för att kritiskt granska information i media. Är det de naturvetenskapliga kunskaperna som är viktigast för att kunna ta ställning eller väger ekonomiska och/eller miljöargument tyngst? Finns det motstridiga vetenskapliga förklaringar och är området dåligt undersökt? Då blir källkritisk förmåga viktig att lyfta fram: Vem säger vad och varför?
Samhällskunskap
Klargör vilka intressegrupper som berörs och påverkas. Demokratiska system bygger på processer där medborgare ska kunna göra sina röster hörda i olika frågor. Hur ser den processen ut när det gäller de invasiva främmande arterna och förslut av den biologiska mångfalden? Vilken/vilka växter skapar oro, problem både i samhället som stort och för en enskild person. Vems är ansvaret vid en spridning av arten? Hur kan ett växtbestånd påverkan granngemenskapen? Vad är EU, statens, länsstyrelsen, kommunen och den enskilda markägarens roll och ansvar?
Argumentation
Etiska ståndpunkter, normer och attityder påverkar inte bara åsikter utan även hur man tolkar information. Vilka typer av argument använder elever som såväl samhället när man tar ställning i frågor om invasiva främmande arter?
I samhällsdebatten kan man se argument som har olika fokus.
Farligt eller ofarligt – är hotet verkligen så allvarligt som det sägs? Är det rätt eller fel att använda bekämpningsmedel som glyfosat för att ta död på de invasiva främmande växterna?
Risk och nytta handlar om hälsoaspekter, ekologiska och ekonomiska konsekvenser.
Demokrati – här diskuteras rättviseaspekter och maktförhållanden. Har man inte rätt att bestämma själv vilka växter man har i den egna trädgården?
Ta till vara både känslomässiga och intellektuella aspekter i diskussionerna med syfte till att öka förståelsen för en konfliktfylld fråga. Synliggör kopplingen mellan vad som är normer och värden och vad som används som argument för eller emot dessa. Öka medvetenheten om att normer är samhällskonstruktioner som kan bli svåra att förstå om de ska bevisas vara ”rätt” med hjälp av vetenskapliga argument.
Var vaksam på att övningar där elever arbetar med att dra slutsatser enbart från ett perspektiv kan leda till att eleverna missar viktiga kopplingar i ett komplext fall.
Om man är tydlig med att normer och traditioner också är giltiga som argument för ett ställningstagande finns bättre förutsättningar för att elever med en inre osäkerhet kan fokusera på och ta till sig vetenskapliga argument och förklaringar.
Var uppmärksam på om det i en diskussion egentligen pågår flera olika diskussioner (till exempel om några diskuterar rättviseperspektiv medan andra samtidigt pratar om hälsorisker)
Språkutveckling
Naturvetenskapliga texter innehåller ofta ”ihoppackade” ämnesord som egentligen är kombinationer av flera substantiv/verb/adjektiv. Dessa ord kan behövas, ”packas upp” förklaras för att klargöra dem. Några exempel från området invasiva främmande växter:
- växtförädling: växt (substantiv) och förädla (verb) har blivit ett nytt ord, ett substantiv. ”Packa upp”: växter som förädlats (och fått vissa egenskaper).
- bekämpningsmedel: bekämpa (verb) och medel (substantiv) har blivit ett nytt ord, ett substantiv. ”Packa upp”: ett medel som används för att bekämpa något (till exempel ogräs, sniglar eller insekter).
- torktålig; torka (substantiv) och tålig (adjektiv) har här blivit ett nytt adjektiv. ”Packa upp”: tålig mot torka.
Det är inte alltid de nya ämnesspecifika orden som är svårast. Ibland är det snarare ämnesneutrala abstrakta ord som krånglar till: funktion, struktur, utbredning, resurser, bilda, ersätta, fastställa, motsvara, avta, påfallande, begränsning, framträdande. Vad betyder dessa ord?
Utgångspunkter
Att inleda med ett kort videoklipp, ett radioinslag eller en tidningsartikel kan snabbt fånga elevernas intresse. Vilka tankar väcker inslaget eller artikeln? Här är några exempel på ingångar man kan ha. För att få dagsaktuella exempel är det bra att hålla koll på nyhetskanaler.
Radioinslag
https://sverigesradio.se/avsnitt/1739216
Nils Carlsson kämpar mot mördarsniglar, glupska jätteabborrar och träd som förstör hus och vägar med sina rötter. De är några exempel på invaderande djur och växtarter som kan ta över och hota både trivseln, ekonomin och artrikedomen på nya platser.
https://sverigesradio.se/artikel/7514923
Mäklarsamfundet tror att den invasiva växten parkslide kommer att få större uppmärksamhet vid husaffärer.
Tidningsartiklar
Det kommer rätt ofta nya nyheter om invasiva främmande växter. Leta efter artiklar om invasiva främmande växter eller någon av de invasiva främmande arterna. Använd olika rubriker och artiklar som upptakt till ämnesområdet.
Videoklipp
Engelskt tal. Invasiva arter kostar den globala ekonomin enorma summor varje år. Ta reda på hur dessa icke-inhemska organismer introduceras i ett ekosystem, hur de påverkas lokala samhällen och vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra introduktionen av invasiva främmade arter.
Husägarnas mardröm: aggressiv parkslide har börjat ta sig in i våra hus.
Hur sprider sig invasiva främmande arter