Höstgullris

 

Flera nordamerikanska gullrisarter har importerats till Sverige för att användas som prydnadsväxter i trädgårdar höstgullriset är en av dem.

Vetenskapligt namn: Solidago gigantea

Namnets betydelse: Släktnamnet kommer från de latinska orden solidus som betyder hel med hänvisning till de medicinska helande egenskaperna hos vissa arter växter. Gigantea hänvisar till storleken på växten.

Ursprung

Gullrissläktet omfattare ett hundratal arter varav de flesta härstammar från Nordamerika. Höstgullriset importerades in till Europa på 1700-talet som en prydnadsväxt och har därefter rymt ut i naturen.  Den trivs bäst i fuktiga växtplatser så som övergivna jordbruksmarker, betesmarker, åkrar, avfallsområden och längs vägar. Den är uppskattad av bin och fjärilar.

Så känner du igen höstgullris

Höstgullris är en högväxt växt som kan bli två till tre meter hög. De kala stjälkarna är upprättstående, fasta och har en grön eller rödaktig färg. Stjälkarna sitter enskilt eller grupp med ett rotsystem som består av krypande rhizomer, som ofta bildar täta kolonier De spiralställda bladen är starkt tre-nerviga, är cirka sex till femton centimeter långa och en till tre centimeter breda. Bladen är bredast på mitten, med en avsmalnande till en skarp spets och en avsmalnande stjälklös bas. Kanterna är tandade med vassa tänder, även om de översta bladen kan vara mer eller mindre tandlösa. De nedre stjälkbladen vissnar ofta bort vid blomningen. Runt blommans bas finns tre eller fyra lager smala, lanslinjära, hårlösa gröna högblad.  Blommorna sitter i förgrenade klasar bestående av många små, stjälkade, gula blomhuvuden i toppen av växten. Blomklasformen är varierande men vanligtvis pyramidformad med välvda grenar, ibland mer upprättstående och plymliknande, och med upp till 1200 blomkorgar eller så få som 40 blomkorgar på mindre plantor. Blommorna har vanligtvis nio till femton strålblommor som omger en disk med vanligtvis sju till tolv diskblommor. Blomningstiden är september till oktober. Bara under ovanligt varma somrar mognar höstgullrisets frön. Då det sker ger blomställningen ett fjunaktigt intryck på grund av frönas hårpensel vars syfte är att ta hjälp av vinden för spridning. Då klimatet blir varmare och växtsäsongen längre blir spridningsrisken större. Då kan det bli väldigt svårt att hålla höstgullrisen i styr, eftersom en planta kan bilda hela 10 000 frön. Vinden kan föra fröna långa sträckor.

Nationslistad

Höstgullris ligger som förslag till Sveriges förteckning över invasiva främmande arter.

Varför ska den inte finnas i Sverige?

Växten sprider sig både genom fröspridning och genom rotskott. Med hjälp av sina rhizomer kan höstgullriset snabbt bilda täta populationer. De styva stjälkarna hålls upprätta långt in på vintern, vilket innebär att fröna kan föras långt från plantan längs skaren. Då den spridits till naturen konkurrerar det höstgullriset effektivt med många av våra naturliga arter, och hotar den ursprungliga mångfalden. För att undvika spridning bör blomstjälkarna klippas av innan frön bildas.

Om du hittar arten i naturen – rapportera in det till Artportalen via www.invasivaarter.nu

Effekter på den biologiska mångfalden

Vid en omfattande utbredning minskas den biologiska mångfalden som i sin tur leder till en minskning av insekter som i sin tur leder till minskning av fåglar. Studier visar även att områden som invaderats av höstgullriset har fått förändrade markegenskaper.  När väl ett bestånd är etablerat, liknar rotskotten en tät matta i jordlagret, medan nyetablerade bestånd har ett mer löst rotnät.

Effekter på samhället

Växten kan innebära ett problem för lantbruket om den får fäste i betes- eller odlingsmarker.

Effekter i trädgården

Höstgullris kan bilda täta bestånd som då utkonkurrerar andra växter om plats och solljus.

Effekter på hälsan

Inga effekter finns noterade

Bekämpningsmetod

Att gräva upp eller dra upp plantorna med rötterna är ett effektivt sätt att bli av med kanadensiskt gullris. Det går också bra att klippa ner den minst två gånger per säsong.

Slåtter, det vill säga att du slår av växten har vissat sig vara en effektiv metod för att bli av med stora bestånd. Bästa tidpunkt för slåtter är under maj och augusti och slåttern behöver göras minst två gånger på år. Planera för att man kommer att behöva upprepa proceduren i flera år, till dess att inga nya skott kommer upp. Under restaurering av gräsmarker kan kontinuerlig slåtter förhindra blomning och rhizomer att utvecklas.

Hantering av växtmaterial

Var försiktig vid hantering av frön för att undvika spridning. Klipp gärna ner växten innan fröna mognar. Växtmaterial utan frön går bra att lägga på komposten. Växtmaterial med frön bör slängas i sopsäckar som sen körs till den kommunala återvinningscentralen och där slängs i en specialcontainer för invasiva främmande växter alternativt i container för brännbart.

Kemisk bekämpning

Höstgullris bör ej bekämpas med kemiska bekämpningsmedel.

Kan förväxlas med

Höstgullris påminner mycket om sin släkting kanadensiskt gullris, Solidago canadensis som är ännu vanligare i blomrabatterna och ute i naturen. Höstgullris är mer storväxt, har en stadigare stjälk som är kal upp till blomställningenoch får sen större blomkorgar som sitter tätare. Höstgullris kan också förväxlas med vanligt gullris, Solidago virgaurea men vanligt gullris är betydligt lägre och har mindre blomkorg. Det kan förekomma hybrider mellan sorterna om de växer tillsammans.

Fakta om höstgullris

• Kan bli två till tre meter hög.
• Sprider sig inte lika lätt här i Sverige som sin släkting, kanadensiskt gullris.
• Sprider sig både genom frön och rotskott.