Fråga
Kommer den här korsningen mellan hybridslide och bokharabinda att bli någon ny slags monstervariant som sprider sig ohämmat?
Svar
Nej, det finns ingenting i nuläget som tyder på det. Den här hybriden är bara känd i ett fåtal fynd i Europa, närmast i Norge. 1987 hittades den i England där den fick det vetenskapliga namnet Fallopia x conollyana, ett namn som senare har ändrats till x Reyllopia x conollyana. I England har den inte haft någon egentlig spridning sedan 1987. Uppenbarligen är frönas överlevnad och grobarhet mycket låg. Plantans rötter tycks heller inte bilda jätteslidarternas typiska kraftiga rhizomer.
På sikt finns en tänkbar risk att det genom olika spontana återkorsningar skulle kunna uppstå nya hybrider med andra möjligheter till spridning – men det är ren spekulation.
Det intressanta med ett sådant här fynd är att det visar att vi fortfarande har mycket att lära om jätteslidarterna. Det viktigaste är att fortsätta att begränsa jätteslidarternas spridning och utbredning. Dessa arter utgör idag ett högst påtagligt problem.
Den nu hittade hybriden med bokharabinda visar för övrigt att namnet hybridslide för korsningen mellan park- och jätteslide borde ersättas med ett annat namn, så det blir tydligare vilken hybrid man avser.
Fråga
Varför är det så intressant att det bildas frö på en parkslideplanta? Har inte alla växter blommor som bildar frukter och frön?
Svar
I Sverige förekommer såvitt man vet bara honexemplar av parkslide. Det betyder att för att frukter och frön ska kunna bildas måste det komma pollen från en nära släkting med hanblommor. Det här är första gången en korsning mellan hybridslide med bokharabinda är bekräftad i vårt land.
Fråga
Betyder det här fyndet att även bokharabindan borde komma med på den nationella listan över främmande invasiva växter, det vill säga bli förbjuden att odla och sälja?
Svar
Nej, med tanke på hur unikt just detta hybridfynd är och hur minimal spridningen i Europa tycks vara är det inte aktuellt. Bokharabindan har rätt länge nu haft en viktig roll bland annat för att bekläda väggar och spaljéer i urbana miljöer, inte minst på lite trista betongkomplex som t.ex. parkeringshus. Bokharabindan i sig växer snabbt men är har inte den invasiva spridning som jätteslidearterna. Men det visar att det är viktigt att hålla ögonen öppna för den fortsatta utvecklingen hos hybrider som kan tänkas uppkomma. Det är jätteslidearterna, parkslide, jätteslide och hybridslide (hybriden mellan park- och jätteslide) som vi måste arbeta aktivt med att begränsa nu innan det är för sent.
Fråga
Finns det fler växter, som kan korsa sig med parkslide?
Svar
Det finns ytterligare några få kända hybrider, men det är korsningar med växter som vi inte kan odla i Sverige. I Nya Zeelands natur växer en släkting till krukväxten stor slideranka (vanligen kallad ”plättar i luften”) vilken har korsat sig med parkslide. Den hybriden har inte möjlighet att överleva här i Sverige.
Fråga
Finns det svenska vilda växter som skulle kunna korsa sig med parkslide?
Svar
Familjen slideväxter (Polygonaceae) som parkslide tillhör är mycket stor. I hela världen finns över 50 släkten och mer än 1000 arter. Även i Sverige finns många släkten och arter, varav många är mycket vanliga såsom skräppor och syror. Det betyder inte automatiskt att dessa har de rätta genetiska och blombiologiska förutsättningarna för att bilda hybrider med parkslide. En svensk art står nära bokharabindan och det är åkerbinda – Fallopia convolvulus, ett ganska vanligt åkerogräs.
Forskare och fältbotanister kommer kanske att göra nya hybridfynd i framtiden, men i väntan på det ska vi inte slå oss till ro utan fortsätta hjälpas åt att hindra jätteslidearternas fortsatta spridning!
