Syrenbuddleja som ibland även kan kallas för fjärilsbuske är en vacker och omtyckt trädgårdsbuske inte bara av oss utan även av våra pollinatörer. Men växtens höga reproduktionsframgång och spridning kan leda till att växten tar över och tränger undan inhemska buskar utanför trädgården som ger föda för fjärilar, fåglar och andra vilda djur.
Vetenskapligt namn: Buddleja davidii
Namnets betydelse: Carl von Linné gav växten dess namn efter den engelske kyrkoherden och botanisten Adam Buddle (1660–1715) som bland annat sammanställde det första utkastet till en fullständig engelsk flora 1708. Syrenbuddlejan upptäcktes och beskrevs av fransmannen, fader David (père David, Pierre Armand David, 1826–1900), en katolsk präst som levde många år i Peking och upptäckte och beskrev många för Europa dittills okända arter. Artnamnet davidii har den fått efter père David.
Ursprung
Syrenbuddlejan är en fbuske eller ett litet flerstammigt träd som har sitt ursprung i Kina. Växten introducerades som prydnadsväxt över hela världen, först till Europa runt 1890-talet och sedan till Amerika, Australien, Nya Zeeland och vissa delar av Afrika. Sen dess har buddlejan etablerat sig i stora delar av världen där den nu vållar problem. Buddlejan är tålig, klarar av att växa i olika miljöförhållanden, producerar stora mängder frön och växer snabbt. Släktet består av fler än 100 arter världen över och ytterligare sorter håller på att utvecklas.
Så känner du igen buddlejan
Syrenbuddlejan är en flerårig buske och blir här i Sverige vanligtvis mellan två och tre meter hög. Busken växer upprätt och är flerstammad. Den ljusbruna barken blir djupt sprucken med åldern. De gröna bladen har en grå baksida och är lansettlika samt sitter motsatta, med tandade eller vågiga kanter och är cirka sju centimeter breda och cirka 20 centimeter långa. I Sverige fryser växten ibland ner till marken, men växer sen upp mellan halvmeter och två meter på en växtsäsong. Blomningen sker på årsskott. Blommorna är grupperade i en klase på cirka 20 centimeter och blommar från mitten av sommaren till hösten. Blommor kan vara lila, rosa, lila eller vita, med gula till orangea mittpunkter. Blommorna har både hanliga och honliga delar och plantan är självfertil, det vill säga är självpollinerande. Blommorna börjar blomma i botten av varje blomhuvud där sen varje enskild blomma blommar upp till tre dagar. Blomhuvudet kan vara i mer än två veckor. De livskraftiga fröna är små, bruna och kan vara släta eller täckta med hår. Arten är en opportunist, vilket betyder att fröna kan börja gro näst intill var som helst. Fröna kan vara livskraftiga i upp till två-tre år i jorden. Buddlejan kan också föröka sig genom stam- och rotfragment.
Spridningsrisk i Sverige
I takt med det förändrade klimatet finns risk för att buddlejan snart kan komma att bli ett problem även här i Sverige eftersom den är mycket vanlig i våra trädgårdar. I våra grannländer Holland och Tyskland ses den ofta växa vilt. Växten har observerats i vilttillstånd i Skåne, Blekinge, Halland, Öland, Gotland och Västergötland.
Om du hittar arten i naturen – rapportera in det till Artportalen via www.invasivaarter.nu
Effekter på den biologiska mångfalden
Buddleja gynnar pollinatörer men bara i ett skede av deras livscykel. Den lockar till sig fjärilar eftersom den ger riklig med nektar. Men fjärilar behöver värdväxter som deras larver kan livnära sig på. Men buddlejan äts varken av fjärilarnas eller malarnas larver. Växtens spridningsförmåga och intensiva växtsätt kan snabbt också resultera i att den tränger undan inhemska buskar både i trädgården och i naturen. När våra inhemska buskar som är viktiga födokällor för larver trängs undan rubbas ekosystemet. Det vill säga utan larver blir det inga fjärilar och utan larver minskar fåglarnas föda.
Effekter på samhället
I stora delar av världen ställer buddlejan till med problem och kostar samhället stora summor pengar. Även skogsbruket blir lidande i form av minskade produktionskostnader.
Effekter i trädgården
Buddlejan kan på sikt bli ett problem i trädgården i takt med det förändrade klimatet.
Effekter på hälsan
Inga effekter finns noterade.
Bekämpningsmetod
Ett första steg för att minska risken för spridning är att klippa bort de bleknande blommorna innan frön bildas. Ungplantor som sprit sig rensas bort för hand. Det finns risk för att de frön som ligger i backen börjar gro när man tar bort en buske, därför kan det vara bra att återplantera med någon annan växt som ej klassas som invasiv vilket gör det svårare för buddlejan att börja gro. För att få bort en hel buske är det bäst att försöka gräva bort den. Var noga med få bort hela roten.
Hantering av växtmaterial
Var försiktig vid hantering av växtavfallet och jordmassor då de kan innehålla frön. Framförallt om växten växer i södra delarna av landet. Allt växtmaterial ska läggas i en hel sopsäck, som sedan sluts ordentligt och körs till den kommunala återvinningscentralen. Kontrollera först om den tar emot växtmaterial med invasiva främmande arter. Alla gör inte det. En del återvinningscentraler har specialcontainer enkom för invasivt växtmaterial, annars ska det läggas i en behållare för brännbart material. Det ska ej sorteras som växtavfall.
Kemisk bekämpning
Buddlejan behöver ej bekämpas med kemiska bekämpningsmedel.
Misstas för buddlejan
Buddlejan bör inte kunna förväxlas med någon annan art.
Alternativ till buddlejan
Det finns några nyare sorter av buddleja som producerar väldigt lite frön som motverkar växtens spridning till nya platser. Ett härdigt alternativ till syrenbuddlejan, är sommarbuddleja, Buddleja alternifolia som blommar redan i juni med ljusvioletta blommor.
Fakta om buddlejan
- Buddlejan kan komma att bli ett problem i takt med det förändrade klimatet.
- Är känd för att locka till sig många fjärilar.
- Växten kan växa upp till två meter under en växtsäsong.
- Är en opportunist vilket innebär att den kan börja gro nästintill överallt.