Svensk äppelförädling hotas och varför långsiktig kunskap är avgörande för framtidens odling
I över 85 år har Sverige bedrivit växtförädling av äpple för att utveckla sorter som fungerar i vårt klimat, står emot sjukdomar och möter både yrkesodlares och fritidsodlares behov.
Nu riskerar denna verksamhet att försvinna. Vi har tillsammans med flera organisationer med koppling till svensk äppelodling deltagit i en debattartikel publicerad i Dagens Nyheter där vi uttrycker stark oro över Sveriges lantbruksuniversitets beslut att från 2027 dra in finansieringen till den långsiktiga svenska äppelförädlingen.
Mer än bara nya äppelsorter
Frågan handlar om betydligt mer än vilka äpplen som finns i våra fruktdiskar.
Svensk växtförädling är en avgörande del av vår förmåga att utveckla sorter som fungerar i ett förändrat klimat.
Vi behöver äppelsorter som:
- klarar svenska växtzoner
- blommar vid rätt tidpunkt för att undvika frostskador
- står emot sjukdomar som skorv och fruktträdskräfta
- fungerar för både ekologisk odling, yrkesodling och fritidsodling
- går att lagra under längre perioder som en del av framtidens livsmedelsberedskap
- Att utveckla nya sorter är ett långsiktigt arbete.
Det tar ofta 15–20 år innan en ny sort kan finnas tillgänglig.
Om kompetens, växtmaterial och forskningsmiljöer nu försvinner går det inte att snabbt bygga upp igen.
Varför engagerar vi oss?
För oss handlar detta om framtidens odling i Sverige. Miljontals människor odlar idag i svenska trädgårdar, kolonilotter och gemensamma odlingsmiljöer.
När klimatet förändras behöver både professionella odlare och fritidsodlare tillgång till växtmaterial som är anpassat för svenska förhållanden.
Det handlar också om att bevara kunskap. Om genetiska resurser. Om att säkra långsiktig forskning som hjälper oss möta framtidens utmaningar. Kunskap byggs långsiktigt
I debattartikeln lyfter vi en central fråga:
Hur kan Sverige tala om ökad svensk livsmedelsproduktion och stärkt beredskap samtidigt som långsiktig växtförädling avvecklas?
Vi menar att Sverige behöver fortsätta investera i den kunskap som framtidens odling bygger på.
Det handlar inte om tradition kontra innovation.
Det handlar om att behålla förmågan att utveckla sorter som fungerar för svenska förhållanden idag och om 20 år.
Debattartikeln skriven av:
Marcus Söderlind, LRF Trädgård
Charlotte Sommarin, Sörmlandsäpplen
Daniel Lundqvist, Svenska must- & ciderproducenter
Ulf Nilsson, Fritidsodlingens riksorganisation
Inger Ekrem, Riksförbundet Svensk trädgård
Maria Nyman-Nilsson, Sveriges pomologiska sällskap