Miljontals fritidsodlare bidrar redan till biologisk mångfald, matproduktion och beredskap. Nu väljer regeringen att kraftigt dra ner stödet till fritidsodlingsrörelsen. Det riskerar att försvaga Sveriges förmåga att nå både nationella och europeiska mål.
Sverige är långt ifrån att nå sina miljömål. Samtidigt försvagar vi en av de strukturer som redan bidrar till att nå dem. Den senaste uppföljningen visar att utvecklingen bara är positiv för två av miljömålen, medan flera står still eller går åt fel håll. Inget av de nyligen avslutade etappmålen har uppnåtts. Det gäller särskilt biologisk mångfald, ekosystemens återhämtning och hållbara matsystem.
Det som saknas är inte ambitioner, utan kapacitet. Den kapaciteten finns redan. I Sverige odlar 5,3 miljoner människor. I trädgårdar, kolonilotter och bostadsområden skapas varje dag livsmiljöer för pollinatörer, kunskap om natur och lokal matproduktion. Bakom detta finns en organiserad rörelse som sprider kunskap, bygger nätverk och omsätter forskning i praktik. Ändå skärs stödet nu kraftigt ner. Det är inte en marginell verksamhet.
I en tid då Sveriges självförsörjningsförmåga behöver stärkas och den biologiska mångfalden minskar i alarmerande takt, minskar resurserna till de organisationer som arbetar med dessa frågor i praktiken, nära människor.
Konsekvenserna är redan tydliga:
- Riksförbundet Svensk Trädgård får sitt stöd minskat med 64 procent. Det innebär minskade satsningar på barn och unga samt mindre rådgivning till odlare.
- Koloniträdgårdsförbundet får sitt stöd minskat med 60 procent. Planerade satsningar på hållbar odling och biologisk mångfald uteblir.
- Fritidsodlingens Riksorganisation får sitt stöd minskat med 83 procent. Rådgivning om invasiva arter försvinner och arbetet med biologisk mångfald försvagas.
- Förbundet Organisk Biologisk Odling får sitt stöd minskat med 62 procent. Färre kurser, utbildningar och mötesplatser kan genomföras.
Det är inte en intern fråga för civilsamhället. Det är en fråga om samhällskapacitet.
För det första påverkas den biologiska mångfalden. Miljontals trädgårdar kan tillsammans skapa livsmiljöer men det kräver kunskap.
För det andra minskar spridningen av kunskap om matproduktion. Den kan inte byggas upp i en kris, den måste finnas redan innan.
För det tredje försvagas möjligheten att upptäcka hot i tid. Fritidsodlare är ofta de första att upptäcka invasiva arter och växtskadegörare.
Neddragningar sker samtidigt som samhället efterfrågar mer av just detta: ökad biologisk mångfald, hållbara matsystem och stärkt beredskap. Här finns en tydlig motsägelse.
Man kan inte efterfråga mer kunskap och engagemang och samtidigt minska möjligheten att skapa den. Det handlar inte om enskilda organisationer. Det handlar om vilken kapacitet Sverige väljer att ha för att nå sina egna mål. Vi uppmanar därför regeringen och ansvariga beslutsfattare att se över prioriteringarna.
Fritidsodlingsrörelsen behöver långsiktiga förutsättningar för att fortsätta bidra till biologisk mångfald, kunskap om matproduktion och samhällets beredskap.
Miljömålen nås inte enbart genom beslut och formuleringar i dokument. De nås genom människor som tar ansvar för sin närmiljö i vardagen. Att odla är ett konkret sätt att öka kunskapen om naturen och de ekologiska sambanden. Miljontals svenskar odlar redan idag och med rätt förutsättningar kan deras engagemang bli en ännu större resurs för biologisk mångfald, hållbara matsystem och framtida generationer. Sveriges miljömål är verkliga och viktiga. Dom är uppsatta för att skapa en bättre framtid för oss men framför allt för kommande generationer.
Att stärka fritidsodlingsrörelsen är en investering i ett mer hållbart, resilient och självförsörjande samhälle. Frågan är inte om vi har råd att satsa. Frågan är om vi har råd att låta bli.
Ulf Nilsson, Fritidsodlingens Riksorganisation
Inger Ekrem, Riksförbundet Svensk Trädgård
Ulrica Otterling, Koloniträdgårdsförbundet
Marek Rolenec, FOBO Förbundet Organisk Biologisk Odling