Hur stor sydfyrligens utbredning i landet är ännu okänt. Den säljs fortfarande som dammväxt under namnet vattenkrassula i Sverige, Danmark och Norge. Den kan därför ovetandes finnas i privata dammar och akvarier.
Vetenskapligt namn Crassula helmsii
Engelskt namn New Zealande Pigmyweed
Ursprung
Sydfyrling växer naturligt i Australien, Nya Zeeland och Papua Nya Guinea. Växten har nu spridit sig i främst Västeuropa och sydöstra USA. I Sverige hittades arten för första gången i en nyanlagd damm med dagvattensbrunn i utkanten av Helsingborg 2016 och täckte då en yta på cirka 25 kvadratmeter. Eftre snabbt ingripande av länsstyrelsen och Helsingborgs kommun lyckades de utrota arten med hjälp av schaktning och övertäckning. Hur sydfyrling hamnade där är oklart men förmodligen har den antingen spridits sig från någon trädgårdsdamm eller så har någon tömt ut sitt akvariuminnehåll i dammen.
Så känner du igen
Sydfyrling är en akvatisk eller semiterrestrisk flerårig suckulent som hör till gruppen fetbladsväxter. Arten kan ha en mängd olika växtformer beroende på omgivande förhållanden. Sydfyrling har normalt en 10–30 centimeter lång, rund stam, flytande eller krypande med rötter utgående vid noderna. Bottenlevande former kan dock bli 1,3 meter långa. Bladen är motsatta och suckulenta och är mellan 4–20 millimeter långa och 0,7–1,6 millimeter breda, lineärt-lansettformiga till ovaltlansettformiga, spetsiga. De motsatta bladen är sammanväxta i basen. De fyrtaliga blommorna är vita till skära och utgår ensamma från bladvecken. Kronbladen något längre än foderbladen. Frukterna är baljkapslar med två till fem elliptiska och släta frön.
Sydfyrling förökar sig främst genom vegetativ förökning från knoppar eller stamfragment men det har även konstaterats att den kan föröka sig med frön även i Europa. Växtens förmåga att sprida sig vegetativt från små växtfragment gör att den också kan spridas som liftare på andra kontaminerade vattenväxter eller djur. Sydfyrling trivs i ett stort spektrum av vattensamlingar: sumpmarker, kärr, mossar, flodområden, dammar, diken. Den är inte så vanlig i rinnande vatten. Den föredrar mineralrika jordar och sötvatten till lätt bräckt vatten. Sydfyrling förekommer i flera växtformer beroende på hur växtmiljön ser ut. Det finns en flytande form, en växer helt under vattnet i 1,5–3 meter djupa dammar, på grundare vatten mindre än en meter under vattnet och upp till och en bit ovanför vattenytan och den kan växa längs strandbrinkar i fuktiga områden.
Nationslistad
Växten ligger som förslag på Hav- och vattenmyndighetens lista på förbjudna arter.
Om du har sydfyrling i din damm eller hittar den i naturen – rapportera in det till Artportalen via www.invasivaarter.nu
Varför ska den inte finnas i Sverige?
Precis som andra invasiva främmande arter växer sydfyrling snabbt, har bra anpassningsförmåga, konkurrerar om näringsämnen, effektiv vegetativ förökning och saknar motståndare i form av skadedjur och sjukdomar. I dagens klimat är det bara möjligt för arten att överleva i södra Sverige. Men i takt med klimatförändringarna som leder till varmare klimat kan det ändras.
Effekter på den biologiska mångfalden
Sydfyrling kan skapa mycket täta bestånd med 100 procent täckning av vattenytor. Detta kan medföra syrebrist i grundare vatten och skuggar så att andra inte får något solljus.
Den kan också ha negativ effekt på fisk och amfiber. I England finns exempel på att den har försvårat lek för större vattensalamander, Triturus cristaus som inte kan lägga sina ägg på de suckulenta bladen.
Effekter på samhället
Sydfyrligen kan hota eller minska rekreations- och estetiska värden. Är mycket svår och dyr att utrota och växtens förmåga att sprida sig med växtfragment underlättar dess spridning till nya områden. Under hösten kan de bilda skott som släpper från plantan och kan spridas vidare i vattnet eller med djur och fåglar. Den kan leva under skuggning längre perioder, tål frost och även uttorkning.
Effekter i din trädgård
Arten kan snabbt ta över hela dammen. Undvik därför att plantera in den framför allt om du bor i södra Sverige.
Effekter på din hälsa
Inga effekter finns noterade.
Så här utrotar du växten
Det är mycket svårt att bekämpa sydfyrling. Det som går att göra är att gräva bort allt med antingen grävmaskin eller förhand. Alternativt muddra eller torka ut dammen och därefter gräva bort översta jordlagret. Med dessa metoder kan du minska växtens dominans, men ger ofta inte fulleffekt eftersom det är svårt att få bort växten utan att små delar bryts av och gror på nytt. På ett bestånd i Halland testar man om det går att få bort arten med hjälp av täckning.
Hantering av växtmaterial
Var försiktig vid hanteringen av arten. Små bitar av växten kan lossna och bilda en ny planta. Det räcker med en bit på fem millimeter för att en ny planta ska uppstå. Hör med din kommun om de tar emot växtmaterial för förbränning vid återvinningsstationerna. Endast i undantagsfall bör det komposteras. Blöt ner plantorna och lägg dem i en sluten plastpåse för att ruttna. Använd täckta komposter så att fragment inte kan blåsa iväg och bidra till nyetableringar. Lämna eller släng aldrig främmande växter i naturen.
Misstas för
Vår inhemska Crassula aquatica men Crassula helmsii är större och grenigare och har skaftade blommor. I Spanien finns Crassula campestris som är införd från Sydafrika. Undervattensstammar av vissa Calitriche-arter kan förväxlas med sydfyrling men dessas stammar är aldrig ovanför vattenytan och de har en distinkt hack i bladspetsen. Sydfyrlings motsatta blad är sammanväxta i basen och har spetsig ände vilket inte Callitriche-arter har.