Kabomba är en populär akvarie-, trädgårdsdamms- och akvakulturväxt och har därigenom introducerats till många andra tropiska till kalltempererade delar av världen. Växten har en snabb tillväxt och kan under gynnsamma omständigheter tillväxa med 5 centimeter per dygn. Idag är den listad som förbjuden invasiv främmande växt enligt EU förordningen Det är okänt om klimatet i Sverige är tillräckligt gynnsamt för att kabomba ska kunna bli invasiv här, men risken bör vara störst i sydligaste delen av landet.
Vetenskapligt namn Cabomba caroliniana
Engelskt namn Fanwort
Ursprung
Kabomba har sitt ursprung i Sydamerika och finns även naturaliserad i sydöstra USA. Den räknas in som invasiv främmande art i stora delar av världen där den angriper vattenmassor i klimat som sträcker sig från tropiskt till svalt-temperat. Kabomba växer främst i lugna, relativt näringsrika vatten som grunda sjöar, dammar och lugna vattendrag men den förekommer även i diken, träsk och kanaler. Arten växer vanligen på ett djup av 0,4–4 meter men har hittats ned till 10 meter. Den föredrar att växa på mjuka sedimentbottnar där de fina rötterna har lätt att få fäste.
Kabomba har hittills hittats på två platser i Sverige: Tillfälligt i ett vägdike i Stockholms län i mitten av 1980-talet, samt i ett vattenfyllt stenbrott i Skåne. Där fanns den i över tjugo år och var väletablerad och växte i rika mattor på bottnen. Idag är kabomban utrotad i Skåne och fyndet i Stockholm har inte hittats igen.
Så känner du igen
Kabomba är en sötvattenperenn som rotar sig under vattnet med korta, ömtåliga rhizomer. Den kan även växa helt flytande. Den har ett sirligt fjäderlikt utseende. De upprättstående skotten som blir 2–4 meter är förlängningar av de mycket långa horisontella rhizomerna. Skotten är gräsgröna till olivgröna eller ibland rödbruna. Bladen är av två typer: undervatten och flytande. Undervattensbladen är finfördelade och arrangerade i par på stjälken, någon gång tre blad i samma krans upp till 6 centimeter bred, solfjäderformad bladskiva som upprepas upp till fem gånger. Bladflikarna har små tänder som utsöndrar ett gelatinöst sekret som omger plantan. De flytande bladen, när de finns, är linjära och oansenliga, upp till 30 millimeter långa och 4 millimeter breda.
Blommorna som liknar små vitsippor, sticker upp 1–4 centimeter ovanför vattenytan på ludna blomskaft. De är 6–15 millimeter i diameter, har sex vita, rundade hylleblad. Tre kronblad, med något uppsvällda gula bashörnsfläckar, och tre foderblad och vanligen sex gula ståndare. Blomningen sker sensommaren, under augusti–september, där varje blomma öppnar sig under två påföljande dagar.
Arten reproducerar sig främst genom vegetativ förökning, där avbrutna skottdelar kan sprida sig i strömmande vatten eller med exempelvis båtar, båttrailers eller fångstredskap och etablera nya plantor. Fritt flytande fragment kan överleva upp till åtta veckor innan de måste rota sig. Fragment med två eller fler noder etablerade sig alltid medan fragment med en nod hade 50 procent chans att etablera sig när de planterades i ett substrat. I subtropiska klimat reproducerar sig kabomba även med frön, men det är knappast troligt att arten hinner sätta frö i svalare klimat. Arten kan bilda frön genom självbefruktning.
Förbjuden art
Arten finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den bland annat är förbjuden att importera, odla och sätta ut i naturen.
Om du har kabomba i din damm är du enligt lag skyldig att utrota den. Om du hittar den i naturen – rapportera in det till Artportalen via www.invasivaarter.nu
Varför ska den inte finnas i Sverige?
Kabomba övervintrar med särskilda övervintringsskott och tål isbeläggning. Däremot klarar den inte torrläggning. Precis som andra invasiva främmande arter växer kabomba snabbt, har bra anpassningsförmåga, konkurrerar om näringsämnen, effektiv vegetativ förökning och saknar motståndare i form av skadedjur och sjukdomar. I dagens klimat är det bara möjligt för arten att överleva i södra Sverige. Men i takt med klimatförändringarna som leder till varmare klimat kan det komma att ändras. Arten är tålig och klarar grumliga och periodvis syrefria förhållanden.
Effekter på den biologiska mångfalden
Är extremt snabbväxande och konkurrenskraftig, växer snabbt och kan konkurrera ut andra vattenväxter. Den kan leda till ändrade vattenflöden, syre- och näringsförhållanden och därmed ett hot mot inhemska vattenväxter och fiskar.
Effekter på samhället
Kabomba kan inom några år ta över hela vattenmassor och skapa mycket täta bestånd, med kraftigt försämrade ljusförhållanden, som tränger ut andra arter och leder till problem för fiske, transport och rekreation. När arten väl har etablerat sig kan den bli mycket svår och kostsam att kontrollera eller bli av med.
Effekter i din trädgård
Arten kan snabbt ta över hela dammen.
Effekter på din hälsa
Inga effekter finns noterade.
Så här utrotar du växten
Kabomba bekämpas enklast när det gäller mindre bestånd i till exempel en trädgårdsdamm med att kratta eller dra upp växten. Dammen behöver därefter kontrolleras så det inte sker nyetablering av kvarvarande rötter. Alternativ metod är att torrlägga hela dammen vilket växten inte tål.
Hantering av växtmaterial
Töm aldrig ut ditt akvarieinnehåll i sjöar, dammar eller andra former av vattendrag. Undervattensväxter som inte kan överleva i en kompost kan komposteras eller läggas på tork så länge de inte kan blåsa iväg eller på något sätt hamna tillbaka i vatten. Lämna eller släng aldrig främmande växter i naturen.
Misstas för
Kan förväxlas med Cabomba aquatica. Den kan även förväxlas med arter inom släktena Ceratophyllum och Myriophyllum som har liknande bladmorfologi. Det finns även varieteter med lila (var. pulcherrima) eller ljusgula kronblad (var. flavida från Sydamerika) men dessa uppträder inte invasivt som den vitblommiga (var. caroliniana) eller den förmodade hybriden var. caroliniana × var. pulcherrima gör.
Kabomba kan förväxlas med arter i tre inhemska vattenväxtsläkten. Mest likar den några möjor (sect. Batrachium i släktet ranunkler Ranunculus) vilka också har skaftade, gaffelgrenade och smalflikiga blad, främst hjulmöja R. circinatus och vattenmöja R. aquatilis. Möjorna har dock femtaliga blommor, och mer kortskaftade blad, med (otydliga) stipler, som ofta inte sitter tydligt parvis (vanligen 1–3 blad i varje krans). Vattenmöjans blad är sällan så elegant ordnade som hos kabomba och hjulmöja, samt att vattenmöjan ofta har karakteristiskt rundade och flikiga flytblad. Kabomba liknar även vårtsärv Ceratophyllum submersum, men skiljer sig genom att den senare har smalare, kransställda blad med kort skaft, och med bladflikar som har små men väl synliga tänder. Det finns även en habituell likhet med slingor Myriophyllum, men dessa har fjäderlikt förgrenade blad (som dessutom sitter i kransar).