Fritidsodlare bidrar till övervakningen av allvarliga växtskadegörare men inga fynd i årets inskickade prover
Under 2026 har privatpersoner runt om i södra och mellersta Sverige hjälpt till att leta efter allvarliga växtskadegörare i sina trädgårdar. Det är sjätte året som Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR) och Jordbruksverket tillsammans driver medborgarprojektet Karantänskadegörare. Årets inskickade fällor och växtprover visade inga fynd av de eftersökta karantänskadegörarna.
Varför letar vi efter karantänskadegörare?
En karantänskadegörare är en växtskadegörare som omfattas av särskilda regler eftersom den kan orsaka allvarliga skador på växter, odling eller miljö. Det kan handla om insekter eller bakterier som riskerar att spridas till nya områden.
Att upptäcka sådana skadegörare tidigt är viktigt för att kunna vidta åtgärder och begränsa spridningen.
Under 2026 har projektet fokuserat på fyra skadegörare:
- Äppelborrfluga
- Japansk trädgårdsborre
- Amerikansk plommonvivel
- Xylella fastidiosa, en bakterie som kan angripa många olika växtarter
Dessa skadegörare har valts ut eftersom de bedöms kunna etablera sig i Sverige om de introduceras och kan innebära betydande risker för växter och odling.
Japansk trädgårdsborre och Xylella fastidiosa förekommer redan lokalt inom EU, där omfattande insatser görs för att bekämpa dem.
Privata trädgårdar är en viktig del av övervakningen
Jordbruksverkets växtskyddsenhet genomför inventeringar i flera olika miljöer, bland annat vid hamnar, transportvägar, skogsområden, trädgårdsbutiker och yrkesmässiga trädgårdsodlingar.
Men det finns en miljö som är svårare för myndigheterna att undersöka: privata trädgårdar.
I Sveriges villaträdgårdar finns en stor variation av växter. Därför kan trädgårdarna också vara relevanta miljöer att undersöka när man vill upptäcka nya växtskadegörare.
Genom medborgarprojektet kan privatpersoner bidra till övervakningen genom att placera ut fällor och skicka in dem för analys.
Det är ett konkret exempel på hur fritidsodlare kan komplettera myndigheternas arbete med växthälsa.
32 deltagare hjälpte till under 2026
Under årets projekt deltog 32 privatpersoner som placerade ut fällor i sina trädgårdar.
Deltagarna fanns geografiskt spridda från strax norr om Uppsala i norr till Ystad i söder, med en jämn fördelning över det undersökta området.
När fällorna analyserades av Jordbruksverkets växtskyddsenhet hittades inga av de eftersökta karantänskadegörarna.
Däremot påträffades andra insekter, bland annat körsbärsfluga, nyponfluga och vanlig trädgårdsborre.
Att inga karantänskadegörare hittades i de inskickade fällorna är ett positivt resultat. Samtidigt innebär det inte att man med säkerhet kan utesluta att skadegörarna finns på andra platser. Fortsatt övervakning är därför viktig.
Även växtprover undersöktes för Xylella fastidiosa
Utöver fällinventeringen ingick provtagning för växtskadebakterien Xylella fastidiosa.
Bakterien kan angripa många olika växtarter och orsaka omfattande skador. Om den skulle introduceras och spridas i Sverige skulle den kunna få allvarliga konsekvenser för växter och odlingsmiljöer.
Under 2026 beställde 18 personer provpaket för att kunna skicka in växtdelar för analys.
Samtliga analyserade växtprover var fria från Xylella fastidiosa.
Sex år av samarbete mellan Jordbruksverket och FOR
Årets inventering är en del av ett långsiktigt samarbete. Under sex år har Jordbruksverket och FOR tillsammans engagerat privatpersoner i arbetet med att hålla utkik efter allvarliga växtskadegörare.
Projektet visar hur kunskap, myndighetssamverkan och människors engagemang kan komplettera varandra.
För FOR är det också ett tydligt exempel på fritidsodlingens betydelse i ett större sammanhang. Fritidsodlare sköter inte bara sina egna växter. Genom att delta i kunskaps- och övervakningsprojekt kan de också bidra med värdefull information till samhällets arbete för en god växthälsa.
Tack till alla som deltagit!
Vi vill rikta ett varmt tack till alla privatpersoner som har deltagit under 2026, hängt upp fällor och skickat in material för analys.
Ert engagemang bidrar till att förbättra kunskapen om förekomsten av allvarliga växtskadegörare i svenska trädgårdsmiljöer.
När människor odlar växer mer än växter. Det växer också kunskap, engagemang och möjligheter att tillsammans ta hand om våra växter.