Smal vattenpest har fått sitt namn av sina egenskaper att växa snabbt och bilda täta bestånd. Växten finns etablerad i Sverige. Främst har den hittats i Stockholmsområdet och östra Mälaren där det skett en kraftig tillväxt. Arten har även hittats i Skåne och längs Bottenviken. Smal vattenpest är än så länge mer sällsynt än sin släkting vattenpest. Men spridningen har ökat i Europa den senaste tiden och på sina håll även konkurrerat ut sin släkting vattenpest.
Vetenskapligt namn Elodea nuttallii
Engelskt namn Canadian waterweed
Ursprung
Smal vattenpest kommer ursprungligen från Nordamerika och är döpt efter Thomas Nuttall, som utforskade floran i den amerikanska västern i början av 1800-talet. Smal vattenpest har varit en vanlig akvarieväxt i Sverige men de senaste 30 åren har den spridit sig i vattendrag, bland annat på grund av att man tömt akvarier ute i naturen. Väl ute i det fria växer den snabbt och bildar täta bestånd som hindrar solljuset från att tränga ner i vattnet och därmed förändras miljön för djurlivet. När arten 1914 upptäcktes för första gången i vilt tillstånd i Storbritannien fick den namnet, Hydrilla verticillata. Växten har odlats i botaniska trädgårdar i Europa och har därefter spritt sig. Spridningen mellan sjöar också ske med hjälp av fåglar och flyttning av fritidsbåtar mellan vattenområden.
Så känner du igen
Smal vattenpest är en sötvattenart som växer i sjöar, dammar, lugna vattendrag och våtmarker. Den växer snabbt och trivs i övergödda vatten men den tolererar också höga salthalter. Den fäster med trådlika rötter i bottnar på mellan tre och fem meters djup, men lever ofta i grundare vatten än så. Den hör till familjen, Hydrocharitaceae och växer under vattnet. En fullt etablerat växt kan ha stjälkar upp till tre meter. Stjälkarna har en rödrodnade ton vid noderna och runt den sitter bladen i virvlar om 2–4 blad. Alla bladen i toppen sitter i en virvel om fyra och är rejält krökta. Bladen är vanligtvis linjära till lancettlika och är 3–5 centimeter långa och tre millimeter breda. Bladen är platta, tunna, slappa och ljusgröna. Bladen kan skilja sig åt vilket gör den svårare att artbestämma. På grunt vatten är bladen bredare och kortare medan de på djupare vatten blir längre och smalare. Bladen kan även vara kraftigt kloböjda. Formen på bladens yttersta spets är ett viktigt kännetecken. Den ska vara smalt spetsig, ha raka bladkanter till gradvis avsmalnande spetsig, det vill säga att bladkanterna ska ha kurvform.
Rötterna är vita och trådlika. Smal vattenpest blommar i juni – augusti. Det finns bara honblommor i Europa och de är mycket små och har en vitviolett färg med tre kronblad, tre foderblad och tre ståndare. Blomman sitter på en 15 centimeter lång blomstjälk som stiger upp över vattenytan. Hanblommor har nio ståndare och bryts loss när den har mognat. På sensommaren vissnar växten ner till följd av självskuggning, vilket leder till att den inte längre är förankrad i dyn och istället bildar en ”flytmatta”. Sönderfall av flytmattan sker under hösten och leder till att växtmaterial sjunker till botten under vintern och på så sätt bidrar till övergödningen. Växten har en aktiv tillväxt av skott och rötter vid en vattentemperatur över 10 grader. Men en långsam tillväxt av sidoskott har också observerats vid fyra grader på botten. I många sjöar där vattentemperaturen på vintern sällan är lägre än fyra grader innebär det att växten aldrig vilar från tillväxt. Smal vattenpest sprids främst mer lösa växtdelar och skottspetsar. Även mycket små fragment kan växa ut till en ny planta.
Listad som förbjuden växt
Arten finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den bland annat är förbjuden att importera, odla och sätta ut i naturen.
Om du har smal vattenpest i din damm måste du enligt lag utrota den. Om du hittar den i naturen – rapportera in det till Artportalen via www.invasivaarter.nu
Varför ska den inte finnas i Sverige?
Precis som andra invasiva främmande arter växer smal vattenpest snabbt, har bra anpassningsförmåga, konkurrerar om näringsämnen, effektiv vegetativ förökning och saknar motståndare i form av skadedjur och sjukdomar.
Effekter på den biologiska mångfalden
Smal vattenpest bildar täta bestånd – som tjocka mattor – som sträcker sig ända upp till vattenytan. Den täta massan av växtmaterial hindrar solljuset från att tränga ner i vattnet och förändrar miljön för andra växter. Även djurlivet påverkas av de täta bestånden som breder ut sig. Smal vattenpest förändrar också näringsförhållandena i vattnet om stora mängder biomassa bryts ner och ytterligare ökar övergödningen.
Effekter på samhället
Täta bestånd av smal vattenpest ställer till stora problem för båttrafik och fiske. I vatten med stora mängder av dessa växter blir det också problem för dem som vill bada och på andra sätt uppleva vattenmiljön för rekreation. Spridning mellan sjöar kan ske med hjälp av fåglar men även av fritidsbåtar och annan fritidsutrustning som inte rengörs innan de används i nästa sjö.
Effekter i din trädgård
Arten kan snabbt ta över hela dammen.
Effekter på din hälsa
Inga effekter finns noterade.
Så här utrotar du växten
Bekämpning i mindre dammar görs enklast genom att plocka upp växterna för hand. På så sätt minskar risken även för att växten går sönder och att fragment sprider sig.
Hantering av växtmaterial
Var försiktig vid hanteringen av arten. Små bitar av växten kan lossna och bilda en ny planta Undervattensväxter som inte kan överleva i en kompost till exempel får komposteras eller läggas på tork så länge man kan försäkra sig om att de inte kan blåsa iväg eller på något sätt hamna tillbaka i vatten. Lämna eller släng aldrig främmande växter i naturen.
Misstas för
Släktingen vattenpest, Elodea canadensis är mycket lik. Bladets form och utseende kan användas för att skilja arterna åt. Vattenpest har alltid kransar om tre blad. Det är inte starkt böjda som hos smal vattenpest och har en mer trubbig, tunglik bladspets. Bladen är också bredare och kortare. Smal vattenpest ofta mindre och blekare än vattenpest och dess stjälk är ofta mer grenad. Hybrider mellan vattenpest och smalvattenpest kan förekomma.